Inför förra sommaren försökte flera sjukhus i landet runda sjuksköterskebristen med enheter där det inte var sjuksköterskor utan läkare och undersköterskor som stod för vården.

På flera håll har man nu skrotat upplägget, som fått skarp kritik – inte minst från sjuksköterskor. Men Danderyds sjukhus väljer alltså att fortsätta med de två avdelningar som har bemannats av undersköterskor och läkarstudenter från termin 9, 10 och 11: en eftervårdsavdelning på strokeenheten, som fortsatt att rulla på, och förra sommarens allmäninternmedicinska eftervårdsavdelning som kommer att öppna igen i sommar.

– Det här fungerar väldigt bra, framför allt för patienterna. På det här sättet kan vi hålla fler vårdplatser öppna. Annars hade strokepatienter troligen legat som satellitpatienter på andra avdelningar eftersom vi inte skulle kunna ta emot dem, säger Ann Charlotte Laska, överläkare på den sjuksköterskelösa eftervårdsavdelningen för strokepatienter som ligger i nära anslutning till strokeenhetens akuta del.

Även Emilie Asplund, som var överläkare på den sjuksköterskelösa eftervårdsavdelningen för allmäninternmedicinska patienter förra sommaren, har goda erfarenheter av upplägget.

– Det blev förstås en markant avlastning för andra avdelningar. Vi tog patienter från hela sjukhuset egentligen, men hade noggranna kriterier för vilka patienter som skulle accepteras och när på dygnet vi skulle ta in dem, säger hon.

Läkarstudenterna både rondar och tar hand om sjuksköterskeuppgifter som att iordningställa och dela läkemedel. Eftersom de förutom tabletter bara ger subkutana injektioner och inhalationer får patienterna till exempel inte vara i behov av intravenösa läkemedel.

– Det är naturligtvis inte de mest akut sjuka strokepatienterna med ett väldigt tydligt sjuksköterskebehov som vi lägger här på eftervårdsavdelningen, säger Ann Charlotte Laska.

Men synen på om avdelningen för strokepatienter faktiskt fortfarande är sjuksköterskelös eller inte verkar variera.

Numera tar en sjuksköterska på avdelningen för mer akut sjuka strokepatienter i grannkorridoren hand om patienterna här nattetid. Och även dagtid kommer sjuksköterskor och hjälper till om det verkligen behövs. En sjuksköterska skulle också hjälpa till med vårdplaneringen, men hon är sjukskriven, enligt Ann Charlotte Laska.

– Så det är ju sjuksköterskelöst, även om ingen tycker om det ordet, säger hon.

Dorieth Sone Zidaric, barnmorska och förtroendevald för Vårdförbundet på Danderyds sjukhus, anser dock att »sjuksköterskelöst« är en sanning med modifikation.

– Avdelningen gjordes ju om eftersom den inte fungerade. Nu har de larmsjuksköterska, alltså vanlig sjuksköterska på plats, och de har nattsjuksköterskor. Det är som en vanlig vårdavdelning helt enkelt. Dessutom finns det bara sex vårdplatser där nu, säger hon.

Hon påpekar också att förra sommarens eftervårdsavdelning för allmäninternmedicinska patienter – som hon tycker fungerade bra – hade en sjuksköterska som vårdsamordnare.

Enligt den utvärdering som gjorts utgör inte arbetssättet utan sjuksköterskebemanning en patientsäkerhetsrisk, påpekar Ann Charlotte Laska och Emilie Asplund. Och en nyckel till att lyckas med konceptet är att lyssna på de läkare som ska arbeta på avdelningen, anser de.

– I höstas hade vi lite missnöje och en del underläkare som sa upp sig här på avdelningen för strokepatienter. Vi hade kanske lite felaktiga förväntningar på vad de skulle klara av. De här personerna är ju helt oerfarna. De kanske bara klarar tre patienter var på förmiddagen när de ska vara både underläkare och gå rond och sköta medicindelningen, säger Ann Charlotte Laska och fortsätter:

– Det tog oss kanske några månader att fatta hur det blev för dem. Det är också viktigt att de får varva arbetet här med arbete på akuten eller andra avdelningar där de får göra rena underläkaruppgifter.

Sjukhusets strategi med avdelningar som inte bemannas av sjuksköterskor har dock inte undgått kritik. Det hela sjösattes trots protester från fackliga organisationer och har fått mothugg även under resans gång.

Också inom läkarkåren finns kritiker, konstaterar Ann Charlotte Laska.

– Ja, det finns väl de som tycker att det här är under vår värdighet som läkare. Men jag tycker att det är väldigt lärorikt för en ung doktor att gå så här, säger hon och tillägger:

– Nu under terminen är det bara de som har gått ut termin 11 som jobbar här, i väntan på AT. Men i sommar kommer vi att kunna ta in dem som gått nio eller tio terminer också. För dem är det jätteroligt att få jobba som läkare, även om de också får jobba lite som sjuksköterskor och dela medicin.

Samtidigt understryker Emilie Asplund och Ann Charlotte Laska att sjuksköterskelösa avdelningar inte är det som de allra helst vill ha.

– Vi vill ju inget hellre än att ha en fullgod bemanning med sjuksköterskor. Men när det inte finns några att tillgå, samtidigt som vi måste ta hand om patienterna på något vis – ja då är det här en modell som fungerat väl här, säger Emilie Asplund.

Ann Charlotte Laska tror att det gäller att tänka i nya banor för att säkra vården framöver.

– Vi tror att det här är ett sätt att lösa den svåra platsbristen, men kanske passar den här modellen bäst i universitetsstäderna där läkarstudenterna finns och gärna arbetar i väntan på AT.


Läs också: 

Forskare: Vård utan sjuksköterskor en risk för patientsäkerheten