Förutom behandling med olika receptbelagda salvor och krämer som mjukgörare och steroider rekommenderas utbildning och samtalsstöd i den remissversion av riktlinjerna som publiceras i dag måndag.
Personer med svår psoriasis bör också följas upp inte bara utifrån hudsymtom, utan sin livssituation i stort, vilket enligt Socialstyrelsen till exempel kan handla om regelbundna kontroller av blodtryck och blodsocker samt om att sätta fokus på levnadsvanor och samsjuklighet med till exempel hjärt-kärlsjukdomar.
Vid svår psoriasis prioriteras även systemisk behandling med metotrexat högt. Och även läkemedelsbehandling med acitretin, TNF-alfa-hämmare och IL-17-hämmare får relativt hög prioritet.
Dessutom rekommenderas klimatvård i minst tre veckor i soligt klimat under ledning av vårdteam vid mycket svåra tillstånd, där andra åtgärder inte hjälpt.
– Det har visat sig att klimatvård kan ge en betydande förbättring av tillståndet, dock varierar möjligheten att kunna erbjuda klimatvård betydligt i landet, vilket behöver förbättras, säger Åke Svensson, överläkare vid hudkliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö och ordförande i prioriteringsgruppen under arbetet med riktlinjerna, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen räknar dock med att de nya riktlinjerna kommer att öka kostnaderna för sjukvården både på kort och lång sikt. En del organisatoriska förändringar kommer också att krävas för att vården ska bli så jämlik som möjligt.
Behandlingsåtgärder som riktas specifikt till gravida och barn ingår inte i riktlinjerna, däremot ingår en rekommendation om utredning av misstänkt psoriasis hos barn.
Inte heller behandling av psoriasisartrit omfattas av riktlinjerna. Det ingår dock i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid rörelseorganens sjukdomar, som just nu är under revidering.
Den slutliga versionen av de nationella riktlinjerna för psoriasisvård ska vara färdig våren 2019.
Läs mer om remissversionen här.
