Uppmärksammad modell utvärderas – resultat från Seinäjoki ifrågasätts

Den stora uppmärksamheten kring Seinäjokis arbete med övervikt och fetma kom sedan Världshälsoorganisationen WHO lyft fram initiativet 2015.

I Seinäjoki mäts varje år längd och vikt för alla barn i fyra åldersgrupper: ett, fem, sju och elva år. Siffrorna för barnens viktutveckling under de senaste åren har pekat på en tydlig minskning i andelen barn med övervikt.

Sedan dess har många länder och delegationer besökt den finska staden för att lära och inspireras. Även i Finland har projektet spritt sig och testas nu på flera ställen – både i större städer som Åbo och på mindre orter.

Läkartidningen gjorde ett reportage från Seinäjoki hösten 2017. Då var stadens samordnare tydlig med att det handlar om egna mätningar och inte om någon vetenskaplig studie. Hon sa också att mätningarna ska utvärderas av oberoende forskare.

Den forskare som har tillfrågats är Peter Bergsten, diabetes- och överviktsforskare vid Uppsala universitet.

– WHO rapporterade 2015 de positiva resultaten av den här interventionen, som var en ganska uttalad nedgång i andelen överviktiga barn, säger han.

Efter att han gått igenom siffrorna tonar Peter Bergsten dock ned effekterna.

– Våra resultat är preliminära – men vid en första analys ser vi inte alls en sådan stor minskning som tidigare har uppgetts. Det verkar vara en överskattning, säger han och fortsätter:

– Men det kan mycket väl handla om en mindre minskning av andelen överviktiga barn och det är definitivt ett uppstannande – som i sig är viktigt.

För att klargöra bilden ytterligare ska Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, Institutet för hälsa och välfärd (THL), involveras i utvärderingen av Seinäjoki-modellen. Myndigheten arbetar med att ta fram jämförbara nationella data. Om förekomsten av övervikt och fetma har ökat bland barnen i kringliggande samhällen, kan stagnationen i Seinäjoki innebära att staden har lyckats bryta trenden.

Peter Bergsten hoppas kunna presentera slutgiltiga resultat i en gemensam rapport med THL senare i år.

– Studien lär oss hur viktigt det är att kontinuerligt följa en sådan här intervention genom att på ett tillförlitligt sätt mäta effekt.

Enligt honom visar studien även att det kan vara problematiskt att förlita sig till ett begränsat mått för att mäta vilken effekt ett hälsofrämjande arbete har. I Seinäjoki var BMI det viktigaste måttet. Peter Bergsten förespråkar att – om möjlgt – använda sig av fler parametrar.

– Om blodprov tas kan man även studera exempelvis hur hormoner och gener, som är viktiga för kroppssammansättning, spelar in hos barn som svarar olika på interventionen, säger han.

Peter Bergsten har etablerat begreppet echo-zon (ending childhood obesity) som en modell för att arbeta med barnfetmaepidemin. Namnet kommer från en WHO-rapport inom området. En echo-zon beskrivs som ett geografiskt område, en stadsdel eller stad, där personer, organisationer och beslutsfattare viktiga för barnens miljö samarbetar i ett förändringsarbete så att barnen i mindre utsträckning utsätts för förhållanden som bidrar till att de utvecklar ohälsa och övervikt.

Även i Sverige är arbetet med echo-zoner på gång.

– Uppsala universitet för samtal med några regioner och städer i Sverige med målet att kunna etablera echo-zoner senare i år. Då tar vi med oss erfarenheterna från Seinäjoki, säger Peter Bergsten.

– De resultat från Seinäjoki som vi nu beskriver visar tydligt att detta arbete är krävande och måste vara långsiktigt.

Trots osäkerheten kring de tidigare publicerade resultaten tycker han det finns mycket att lära av den finska staden.

– Jag lyfter verkligen på hatten för att de har lyckats engagera så många olika delar av samhället. När jag besöker Seinäjoki talas det om detta överallt och hela befolkningen är engagerad.

Läs också: 

Finsk stad blev internationell förebild: Seinäjoki pressar ner viktkurvorna

Utbyggd barnhälsovård ger bra start

Svenska kommuner kan följa efter