– De flesta upplever att arbetsmiljön på akuten har blivit bättre, men vi kämpar fortfarande med en svår vårdplatsbrist och sjuksköterskebrist, säger Valeria Castro, skyddsombud och specialistläkare i internmedicin som ofta arbetar på akuten.

Det var mycket tack vare henne som vårdplatsbristen och arbetsmiljön, i synnerhet på akuten, blev känd utanför sjukhuset. I början av 2017 gjorde hon en statusuppdatering på Facebook där hon beskrev läget som »utom kontroll«. Hennes inlägg spreds tusentals gånger och sedan började tv, radio och tidningar att ringa.

De fyra fackförbunden gjorde gemensam sak och tog tillsammans en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Den mediala uppståndelsen gav dem medvind och ingöt hoppfullhet.

Grafik

Tabeller för förändringar av ledtider, vårdplatser och utlokaliseringar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset – klicka här!

Nu är situationen på akuten bättre, även om det är för mycket att kalla den »bra«. Ett exempel är ledtiderna som har sjunkit något. Det är annars ett område där Sahlgrenska varit bland de sämsta i landet. Den totala medianvistelsetiden på akuten i januari i år var under fyra timmar. Det kan jämföras med drygt fyra och en halv timme i januari 2017. 

– Jag är nöjd med utvecklingen men inte med resultatet. Både tid till beslut och vistelsetid behöver komma ner. De behöver kortas ordentligt, säger Tobias Carlson, chef för akututvecklingscentrum.

Hans tjänst har bara funnits sedan i somras och är en del av Sahlgrenskas arbete med att förbättra akutverksamheten. Han berättar om flera andra åtgärder, bland annat att läkarna har fått mandat att placera patienter ute på avdelningarna, vilket görs två gånger per dygn.

– Det har kapat de här riktiga långliggarna, en situation som var jobbig för akuten och dålig för patienten.

En viktig del i förbättringsarbetet är alltså ett ökat ansvar för avdelningarna. För att förbättra patientsäkerheten skapades ett speciellt rondteam som går runt på sjukhuset.

– Det är också en »släcka bränder«-lösning, men vi är väldigt tacksamma att den finns, säger Valeria Castro.

– Ska man välja mellan pest och kolera så är detta bättre. Men vi behöver ju minst en vårdavdelning, 20 vårdplatser extra, på medicin. Överbeläggning och utlokaliseringar ökar risken för vårdskador och försämrar arbetsmiljön för vårdpersonalen.

Sahlgrenska universitetssjukhuset dras dock med en försämrad ekonomi och gick 326 miljoner back i fjol. Det har lett till bland annat anställningsstopp i vissa verksamheter.

– Det klingar lite fel i dessa tider av ökade vårdköer och personalbrist, säger Valeria Catro.

När Läkartidningen besökte Sahlgrenska i april förra året berättade Kai Knudsen, överläkare på intensiven, om den alltmer ansträngda situationen där. Sett över några år hade antalet patienter som skrivits ut på grund av resursbrist ungefär flerfaldigats.

– Situationen är ungefär densamma nu, säger han.

– Som bakjour på IVA Sahlgrenska har jag som en fullständigt dominerande fråga att försöka hitta plats för patienterna på andra avdelningar, andra sjukhus, var som helst. 

Han berättar om ett fall han nyligen hade en fredagskväll, en patient med bakteriell meningit. Det tog nio samtal till olika läkare på andra ställen och flera timmar att lösa.

– När man sedan lyckats med det hade det kommit tre nya patienter, säger Kai Knudsen och skrattar torrt.

– Jag har svårt att hitta något positivt. Men möjligen att vi är mer medvetna och förstår problemet mer nu. 

För akutverksamhetens del har Sahlgrenska universitetssjukhuset också börjat en satsning på akutläkare.

– Där har Sahlgrenska varit väldigt segt i starten. Men nu stensatsar regionen och sjukhuset för att få till stånd detta, säger Per Gyllén, sektionschef för akuten.

Målet är att akuten till hälften ska vara bemannad med akutläkare år 2025. Men det är ett mål som innebär viss friktion.

Finns det ett motstånd mot det?

– Ja. Eller egentligen nej. Än så länge utgör det inget hot mot någon. Men jag har tidigare arbetat med det här i Halland. Där utgjorde vi ett hot för ortopedin genom att vi trängde undan deras utbildningsläkare. Men därefter blev det precis tvärtom. Man inser potentialen i att det finns läkare som bara arbetar med akuta sjukdomar, säger Per Gyllén.

Behöver akuten fler anställda?

– Vi har precis fått till en resursförstärkning vad gäller doktorer. Vi är sex team igång nu på dagarna. Fler team tror jag inte att vi kommer att behöva någonsin. 

 

Läs även:

Tvärfackligt arbete svetsar samman

Arbetsmiljöverket: »Politikerna måste ta större ansvar för arbetsmiljön i sjukvården«

Tvärfacklig anmälan mot situationen på hårt pressad akut

Skyddsombud gör gemensam anmälan till Arbetsmiljöverket

Åtgärder senaste året

  • Akututvecklingscentrum har öppnat, vilket ska arbeta med utveckling, organisation och långsiktigt strategiska frågor för akutverksamheten.
  • Större mandat för ledningsläkare att skicka patienter till vårdavdelningar. Vid två tillfällen per dygn bestäms vilka – av de patienter som blivit kvar på akuten – som skickas vart.
  • Rondteam med två läkare som ökar patientsäkerheten för ovan nämnda patienter som placerats på olika avdelningar och alltså inte befinner sig fysiskt på medicinkliniken.
  • Avdelning 32, för patienter där de medicinska insatserna är klara, har återinförts. Patienter väntar på hemtjänst, boende eller andra sociala insatser. Flera kliniker har patienter på avdelning 32. 
  • ITVA, intagningsvårdavdelning på avdelning 90, har öppnat, där patienter som bedömts läggs i väntan på vidare åtgärd. En korttidsvårdavdelning (<24 timmar) som sänker ledtiderna på akuten.
  • Lön på ackord för läkare som arbetar på ledig tid i »stream team«, vilket omfattar patienter med en kombination av låg risk och förväntad enkel handläggning på akuten.
  • »Planstyrt arbete« har införts, vilket är ett sätt att konceptualisera erfarna läkares arbetssätt på akuten. Ska göra det lättare att ha »flera bollar i luften samtidigt«. För att underlätta arbetet har en ny akutjournal tagits fram. Systemet har tidigare utvecklats på Östra sjukhuset och kallas ibland »VGR-modellen« då det även används på andra sjukhus i regionen.
  • Indelning i mindre team innebär att läkare, sjuksköterska och undersköterska har hand om en mindre del av patienterna tillsammans. Ska ge närmare samarbete, kortare rapportvägar samt bättre anknytning till de enskilda patienterna.
  • Primär teambedömning används sedan nyligen på Östra sjukhuset, en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är en sorts »läkartriage« där en läkare bedömer och ger viss vård i ett första steg när patienten kommer in. 

Tabeller för förändringar av ledtider, vårdplatser och utlokaliseringar – se länk till grafik i faktaruta ovan!