I rapporten »Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa« har Riksrevisionen undersökt hur det påverkar individens inkomster och hälsa att nekas dessa ersättningar – det som tidigare kallades förtidspension – jämfört med att beviljas dem.

Totalt granskades omkring 25 000 ärenden mellan 2009 och 2013, där såväl ett positivt som negativt beslut hade varit möjligt inom ramen för handläggarens bedömningsutrymme.

Resultaten visar att ett nekande fick negativa effekter på ekonomin. De som nekades ersättning hade omkring 125 000 kronor mindre per år under de närmaste tre åren efter beslut, jämfört med dem som beviljades ersättning.

Ett nekande gav också negativa konsekvenser för hälsan. I rapporten konstateras bland annat att personer som nekades ersättning i större utsträckning vårdades inom sluten vård på grund av allvarlig psykisk sjukdom, jämfört med personer som beviljades ersättning.

– Det vi ser är att de som nekas sjukersättning i genomsnitt visar tecken på sämre hälsa med fler dagar inlagda i slutenvård. Det handlar om ett 30-tal dagar mer över en treårsperiod, och det är en statistiskt säkerställd effekt. Den kan härledas till en relativ ökning av personer som är inlagda med allvarliga psykiska sjukdomar, framför allt de som har schizofreni och vanföreställningssyndrom. Där ser vi den tydligaste relativa ökningen, och det tolkar vi helt enkelt som att det här är en särskilt utsatt grupp i händelse av ett nekande, säger Pathric Hägglund, projektledare vid Riksrevisionen.

I en granskning från 2016 undersökte Riksrevisionen vilka effekter nekad sjukpenning, det vill säga ersättning vid sjukskrivning, hade för hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro. Resultatet visade att indragen sjukpenning genomsnittligt sett inte påverkade hälsan negativt. I stället ökade enligt Riksrevisionen återgången till arbete medan sannolikheten att slås ut från arbetslivet minskade.

Pathric Hägglund framhåller att sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning är två olika förmåner och att det är väldigt olika grupper som söker dessa förmåner.

– I den förra rapporten konstaterade vi att personer som var långtidssjukskrivna i många fall hade kunnat återgå i arbete om de i stället hade nekats ersättning, och det utan att hälsan hade behövt ta skada, säger han.

– När det gäller sjuk- och aktivitetsersättning konstaterar vi nu att en relativt stor del av de som söker verkar sakna förankring på arbetsmarknaden och det gör att den gruppen får svårt att kompensera frånvaron av ersättning med ökade arbetsinkomster, så som det är tänkt att fungera. Eftersom man inte är inne i systemet kan man inte heller få ersättning från andra system och förmåner. Det är det som leder till de här negativa resultaten, fortsätter han.

På grund av de negativa konsekvenserna som ett nekande av sjuk- och aktivitetsersättning har för vissa grupper gör Riksrevisionen därför bedömningen att reglerna bör ses över.

Dessutom vill Riksrevisionen se en lagbestämmelse om en bortre tidsgräns inom vilken rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska vara prövad.

Ta del av Riksrevisionens rapport här.

Läs mer:

Riksrevisionen: Nekad sjukpenning har inga effekter på hälsan