Som Läkartidningen tidigare berättat satsar regeringen, genom ett samarbete med Vänsterpartiet, 400 miljoner kronor på att öka tillgängligheten i vården. Pengarna kan bland annat finansiera personal på sommaren och mobila sjukvårdsteam för äldre patienter i primärvården, vilket ska minska trycket på vårdcentraler och akutmottagningar.

När finansminister Magdalena Andersson (S) på måndagen presenterade resten av vårbudgeten, stod det klart att regeringen lägger ytterligare 570 miljoner kronor på bordet. 

200 miljoner kronor ska gå till landstingen för att behålla eller anställa personer med bristkompetenser. Pengarna ska fördelas utifrån landstingens befolkning, något som görs i samråd med Sveriges Kommuner och landsting.

– Det kan till exempel handla om människor som är på väg att fylla 65 eller 67 men som kan vara intresserade av att arbeta vidare även efter den här åldern. Det här gör vi för att vi vet att det råder brist på personal i många delar av landet och personalen är ju fundamental för vi ska komma till bukt med och minska vårdköerna och höja kvaliteten i sjukvården, sa Magdalena Andersson under presskonferensen.

En förhållandevis liten del av pengarna ska användas för något som av många anses vara en mycket smal flaskhals. Tio miljoner kronor ska användas för att snabbare utvärdera utländska vårdexamina.

– Bor du i Sverige, har kommit till Sverige och har rätt att stanna här och har en utbildning – då behövs du i vården så snabbt det bara är möjligt. Vi vill att det ska bli snabbare, sa Magdalena Andersson.

En lika stor summa läggs på information om lagen om samverkan mellan sjukvården och omsorgen, vilken trädde i kraft  vid årsskiftet. Lagen ska göra att färdigbehandlade patienter snabbare kan lämna sjukvården för omsorg och vård i kommunal regi.

350 miljoner läggs på ny teknik inom äldreomsorgen, såsom mobila trygghetslarm och vårdplanering via videokonferens.

I budgetpropositionen skriver regeringen att »primärvården ska vara kärnan i den svenska hälso- och sjukvården«, och att »delar av vårdens resurser bör förflyttas från sjukhusvård till primärvård«. Ett steg i den riktningen är en »vässad och professionsneutral vårdgaranti i kombination med stora satsningar på vårdens personal«.

Moderaterna påpekar att satsningarna bara gäller 2018 och att det därmed saknas långsiktighet. Partiet påminner också om att vårdköerna blivit längre under den rödgröna mandatperioden.

– Regeringen tog medvetet bort den kömiljard som Alliansen införde, och med facit i hand ser vi nu att det resulterat i fördubblade vårdköer, säger Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall i ett pressmeddelande.

Läkarförbundet välkomnar satsningarna i vårbudgeten, men menar också att det behövs mer än pengar.

– Det krävs riktiga långsiktiga reformer. Hela befolkningen måste garanteras en fast läkare, säger Heidi Stensmyren ordförande Sveriges läkarförbund, i ett pressmeddelande.

Förutom fastläkare vill förbundet se vårdplatsdimensionering utifrån befolkningens behov och sjukdomspanorama, en arbetsmiljö med en »rimlig arbetsbelastning«, samt en personalpolitik som »premierar erfarenhet och kompetens«.

Vårbudgeten är, till skillnad från höstbudgeten, relativt liten. Totalt rör det sig om satsningar på 2,6 miljarder kronor. Höstbudgeten ligger i storleksordningen 40 miljarder. Vårbudgeten är också en sorts avsiktsförklaring för den sittande regeringen. 

Riksdagen beslutar om vårbudgeten i maj.

 

Läs även:

Sjukvården får 400 miljoner extra i vårbudgeten

Ny lag ska tvinga fram bättre samverkan

Regeringen föreslår förstärkt, professionsneutral vårdgaranti 

Kan Borgholm-modellen bli lösningen för framtidens sjukvård?

Samarbete minskar behov av sjukhusvård

Läkarförbundet om höstbudgeten 2017: Bra satsningar – men ännu mer behövs

Mer om budgeten

Utgifterna för hälso- och sjukvård och social omsorg ökar med 9,2 miljarder kronor. Under 2019 beräknas utgifterna sjunka med 5,5 miljarder i jämförelse med 2018. Regeringen förklarar det med satsningar i vårändringsbudgeten som inte följer med in i 2019. Det beror också på ändringar i den statliga assistansersättningen, samt att en satsning från 2015 inom äldreomsorgen tar slut i år.

Regeringen höjer också kostnaden för läkemedelsförmånen med drygt 1,1 miljarder kronor till 27,7 miljarder.

Enbart sjukvården står för 5,9 procent av bruttonationalprodukten.