Martin Hubrich (till vänster), anestesiläkare, och Per Enlöf, anestesisjuksköterska, förevisar de smarta glasögon som testas i ett projekt vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Foto: Per Enlöf

Vitalparametrarna projiceras på ett prisma framför det ena ögat. Det gör att läkare och sjuksköterskor kan arbeta med annat och samtidigt få larm och information direkt i synfältet, även om de befinner sig långt från vanliga, fasta skärmar. Användaren kan styra funktionerna med både röst och touchfunktion.

– Som senior läkare hjälper jag ofta flera juniora kollegor. Och genom det här kan jag få larm och indikationer på problem från flera salar. Det här är ett nytt sätt på vilket jag kan hålla mig uppdaterad om vad som händer. Det är i alla fall vår förhoppning, säger anestesiläkare Martin Hubrich.

Nu förbereds tester i patientnära miljö inom anestesikliniken på Operation 5 vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Efter ett par, tre månader återkopplar personalen till utvecklarna, och sedan drar en ny testfas igång i höst. Användningen av glasögonen utvärderas också i ett forskningsprojekt med Göteborgs universitet och Blekinge tekniska högskola.

Ansvarig för testverksamheten på Sahlgrenska är anestesisjuksköterska Per Enlöf.

– En förhoppning är att det ska gå lite fortare från det att ett problem uppstår inne på operationssalen tills dess att åtgärd för att lösa problemet är utförd även om läkaren inte är på plats. Vi kontaktar ansvarig anestesiläkare som kan få en snabbare uppfattning av vad problemet är och snabbare kan fatta beslut.

– Jag har med mig de vitala parametrarna hela tiden och blir förhoppningsvis mer fri och flexibel på det sättet, säger han.

Han fick – så att säga – upp ögonen för lösningen på en teknikmässa för ett år sedan. Där höll utvecklaren en presentation om hur tekniken används i en testmiljö på Blekingesjukhusets intensivvårdsavdelning.

Förutom grafisk information är glasögonen utrustade med högtalare, mikrofon och kamera. Det ger förutsättningar för videokonferens där deltagarna kan dela med sig av vad de ser. Det finns också en vision om att man i framtiden ska kunna få upp journalinformation i synfältet.

Glasögonen kan även förmedla larm till användaren och larmen kan stängas av med röstkommando eller en touchfunktion.

– Förhoppningsvis kan det bli en arbetsmiljöförbättring, säger Martin Hubrich.

Han och Per Enlöf är positiva till tekniken. Men de understryker också att glasögonen måste testas ordentligt och att studien får utvisa om det är något man kommer att fortsätta med och sprida till annan verksamhet på sjukhuset.

– Att vi gör en studie ger oss ett bra underlag att evaluera om det här är en bra teknik eller om det bara distraherar oss ännu mer och tar fokus från patienten, säger Martin Hubrich.

– Jag får ju för mig att i framtidens sjukvård kommer man inte vara bunden till en stationär skärm med vitala parametrar. Hur det sedan kommer att se ut vet jag inte. Men jag tror att det här är ett alternativ, säger Per Enlöf.

Från Pokémon till post-op

Förstärkt verklighet, eller »augmented reality«, är ett begrepp som blivit populärt på senare år och som kan innebära att ett lager av visuell information läggs på en bild från verkligheten. Tekniken används bland annat för navigationshjälp på bilars vindrutor eller tv-sändningar från idrottstävlingar. Ett välkänt exempel är även mobilspelet Pokémon Go, där spelaren i sin mobiltelefon ser de uppritade spelfigurerna i verklighetens omgivning.

Lösningen som testas på Sahlgrenska är utvecklad av det svenska företaget Succce och bygger på internetjätten Googles smarta glasögon Google Glass. Succce säger dock att andra märken av smarta glasögon också kan användas. 

Även andra företag utvecklar mjukvara för smarta glasögon, såsom amerikanska Augmedix. Företaget menar att deras lösning kan spara läkare upp till 15 timmar per vecka.