– Osäkerheten är alldeles för stor.

Det säger Petter Mostad, biträdande professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola, som gjort studien tillsammans med specialisten i rättsmedicin och doktoranden Fredrik Tamsen, som lämnade sitt jobb som rättsläkare vid Rättsmedicinalverket (RMV) hösten 2017 i protest mot hanteringen av regeringsuppdraget med de medicinska åldersbedömningarna i asylärenden.

– Vår utgångspunkt är inte att vi vill ha fler eller färre migranter till Sverige. Vi vill att processen ska vara så rättssäker och så vetenskapligt baserad som möjligt, säger Petter Mostad, som började intressera sig för ämnet efter att ha fått enstaka frågor från asylsökandes advokater och tyckte sig se brister i statistiken.

Han tog kontakt med Fredrik Tamsen, som han visste också varit kritisk.

– Det största problemet med Rättsmedicinalverkets agerande är att de använt en metod som inte är validerad. De har alltså inte använt sin metod på personer med känd ålder innan de började använda metoden, och i alla fall har de inte publicerat någon sådan valideringsstudie.

Rättsmedicinalverkets metod innebär att en person bedöms vara över 18 år om antingen magnetkameraundersökning av knäled (MR knä) eller röntgen av visdomständer, eller båda, visar på mognad.

Petter Mostad och Fredrik Tamsen har i sin granskning utgått från RMV:s publicerade klassificeringsdata för alla åldersbedömda män under 2017, närmare 10 000 män.

Sedan har de med hjälp av statistiska modeller jämfört RMV:s resultat med utfallet från publicerade studier av andra metoder för åldersbedömningar baserade på knän och tänder hos personer med känd ålder. Alla studier ser lite olika ut och är inte användbara rakt av.

– Vi har försökt att bygga statistiska simuleringsmodeller för det här. Alla parametrar är egentligen osäkra, eftersom vi inte känner till åldersfördelningen och hur knän och tänder mognar, och framför allt inte om RMV:s bedömning av knän motsvarar tidigare studiers åldersbedömning av knän.

Trots att RMV:s metod inte är validerad menar författarna att de genom att använda den information man har »lite finurligt« ändå kan säga något om andelen felbedömda.

Frågan har varit: Vilka kombinationer av åldersfördelning bland de undersökta asylsökande å ena sidan och modeller för sammanhang mellan ålder och mognad av knä och tänder å den andra skulle kunna förklara RMV:s resultat?

– Där det är störst orsak att tro att något är systematiskt fel i RMV:s metod är bedömningen av MR knä, säger Petter Mostad.

I RMV:s bedömningar är det nästan fem gånger fler personer med kombinationen moget knä och omogna tänder än personer med kombinationen omogna knän och mogna tänder. Detta utfall skulle kräva en orealistisk åldersprofil för att kunna förklaras om RMV:s antaganden om när knä och tänder mognar stämmer, enligt Mostad och Tamsen.

– Det är omöjligt att förklara RMV:s data utan att anta att knän mognar före tänder, om man mäter så som RMV har gjort.

Men den slutsatsen skulle också, enligt Mostad och Tamsen, strida även mot Socialstyrelsens tidigare uttalanden, till exempel i en rapport från 2016, nämligen att knän mognar senare (vid 24 års ålder) än tänder (17–19 års ålder).

I studien har de också uppskattat risken för felbedömning i olika undergrupper av de åldersbedömda. Två sådana grupper är de där personen bedömts vara vuxen utifrån att den ena metoden visat moget status och den andra omoget. I dessa grupper beräknar författarna att 10–30 procent av dem som bedömts vara vuxna faktiskt var barn, och de kan inte utesluta att det rörde sig om hela 50 procent.

I gruppen personer som bedömts mogna på basis av både tänder och knä beräknas felmarginalen till 1–2 procent.

Studien är inte accepterad eller publicerad ännu, och det kan ta lång tid, kanske ett halvår innan artikeln blir aktuell för publicering, men den finns redan nu sökbar och tillgänglig på en webbplats för ännu opublicerade artiklar (arxiv.org). Detta förfarande har blivit allt vanligare på senare år inom matematik och statistik, enligt Petter Mostad. Manuset skickades in den 8 maj till International Journal of Legal Medicine, och tidskriften har godkänt att texten ligger på webbplatsen.

– Vi vill fortfarande ha en vetenskaplig granskning, men vi tycker att vissa resultat är så pass viktiga att de görs tillgängliga för personer som kan göra en egen värdering, säger Petter Mostad.

Torsdag 31 maj väntas Socialstyrelsen presentera en studie av MR-undersökning vid åldersbedömning som undersöker fem olika tillväxtzoner i handled, knäled och fotled.

Rättsmedicinalverket har getts möjlighet att kommentera kritiken från Mostad och Tamsen men avstår från att göra detta, utöver en kort skriftlig kommentar som lämnas via verkets presskommunikatör Helena Norman:

»Rättsmedicinalverket välkomnar forskning på området och kommer i sitt arbete med att följa den vetenskapliga litteraturen på området ta del av även denna artikel. I nuläget har vi ingen kommentar beträffande den artikel som refereras till.« 

Relaterade artiklar:

Socialstyrelsen medger fel i rapport om metoder för åldersbedömning 

Socialstyrelsen bjuder in kritiska statistiker till möte

RMV står fast vid metod för medicinska åldersbedömningar

Rättsläkare lämnar RMV: »Jag kan inte stå för hanteringen av medicinska åldersbedömningar«

Europarådet kritiskt till Sveriges medicinska åldersbedömningar

RMV ser över metod efter uppgifter i Läkartidningen

Fler artiklar här