I dokumentärserien, som sändes i två avsnitt den 2 respektive 9 maj, riktas kritik mot den utredning som lagen om en ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården vilar på.

I betänkandet »Träning ger färdighet« framhöll regeringens särskilde utredare Måns Rosén att det finns både kvalitetsmässiga och ekonomiska skäl för att låta mer av den högspecialiserade vården koncentreras till ett mindre antal regioner. Utredningen fann bland annat att risken att avlida inom 30 dagar efter operation är 23 procent högre för den som opereras på sjukhus med färre än 10 operationer per år av en viss typ, jämfört med den som opereras på sjukhus med fler än 100 operationer per år.

Om patientvolymerna ökar till minst 100 ingrepp per år och sjukhus skulle upp till 500 dödsfall om året kunna undvikas, konstaterade utredaren.

Det är bland annat denna siffra som nu ifrågasätts. Enligt SVT:s Dokument inifrån, som står bakom dokumentären »Den stora sjukhusstriden«, har utredningen jämfört vitt skilda typer av ingrepp och patientgrupper. Därtill har samma dödsfall räknats flera gånger, hävdar SVT.

Nicklas Sandström, ledamot av rikssjukvårdsnämnden och oppositionsråd (M) i Västerbottens läns landsting, säger till Dagens Medicin att man nu måste »dra i nödbromsen« för processen att centralisera den högspecialiserade vården.

– Vi ser nu att frågan har imploderat när det gäller legitimiteten för processen. Man kan inte lura professionen att det skulle finnas ett rakt samband mellan volym och kvalitet. Det är mycket mer komplicerat än så, säger han till Dagens Medicin.

Måns Rosén tillbakavisar dock kritiken i en debattartikel i samma tidning. Enligt honom har beräkningen om 500 undvikbara dödsfall inte påverkat utredningens slutsatser – det vill säga att dagens system för rikssjukvård bör ersättas av en ny process, där Socialstyrelsen med hjälp av sakkunniggrupper bestående av företrädare för såväl profession som patienter fattar beslut om vad som ska anses utgöra nationell högspecialiserad vård.

Han framhåller att uppskattningen om 500 dödsfall förvisso var osäker, men att detta också framgått i utredningen. De 370 dödsfall som uppskattades härröra från kirurgi räknades per operation, vilket leder till en viss överskattning. »Omräkning till enskilt vårdtilfälle visar att det snarare är 325 dödsfall. Fortfarande en hög siffra enligt min uppfattning«, skriver Måns Rosén, och hävdar att SVT fått ta del av den omräknade siffran men valt att inte redovisa den.

Även Svensk kirurgisk förening anser att centraliseringen av den högspecialiserade vården bör bromsas upp. Enligt föreningens styrelse måste akutsjukvården utredas innan processen går vidare, och framför dessutom kritik mot hur de nationella råden hittills har tillsatts. 

Socialminister Annika Strandhäll (S) skriver i en kommentar till Dagens Medicin att det är upprörande om det finns allvarliga fel i siffror som räknats fram av en statlig utredning, men att arbetet med att koncentrera den nationella högspecialiserade vården vilar på en bredare grund än så. I denna uppfattning får hon också stöd av flera riksdagspolitiker, bland annat Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, samt Anders W Jonsson, sjukvårdspolitisk talesperson för Centerpartiet.

– Siffran i sig var inte på något sätt avgörande även om jag förut­sätter att en uppgift som finns i en proposition från regeringen är faktakontrollerad. Erfarenheten från centraliseringen av barnhjärtkirurgin på 1990-talet är en mycket viktig del till att Center­partiet ställt sig bakom att ytter­ligare delar av den nationellt högspecialiserade vården bör koncentreras, säger Anders W Jonsson till Dagens Medicin.

Med anledning av det inträffade har Måns Rosén bjudits in till riksdagens socialutskott för att svara på frågor.


Läs mer:

Svensk kirurgisk förening: Bromsa centraliseringen av högspecialiserad vård

Regeringen vill centralisera mer av vården

Ny modell föreslås ersätta rikssjukvården

Utredningen om den högspecialiserade vården: Ge Socialstyrelsen mer makt över den mest avancerade vården