– Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har tagit ett väldigt bra initiativ med de kollegiala samtalsgrupperna. Samtalsgrupperna är en problembaserad metod som är fantastiskt spännande, säger psykiatrikern Alexander Wilczek som leder ett projekt på den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, där hälso- och sjukvårdspersonal erbjuds kollegiala samtalsgrupper som en metod för att hindra återinsjuknande.

Idén föddes under arbetet med att utveckla en behandlingsmodell som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom. En slutsats som drogs i och med det är att risken att återinsjukna är stor för den som drabbas av utmattningssyndrom. Var fjärde riskerar att drabbas på nytt.

– 2015 var det 25 procent av dem som hade diagnosen som hade haft den tidigare. Det ledde till att vi tyckte det var viktigt att i vårt program utveckla aktiva metoder för att minska risken för återinsjuknande, säger Alexander Wilczek.

Idén att pröva och utveckla kollegiala samtalsgrupper för personer som redan drabbats av utmattningssyndrom fick stöd hos hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting, och en utvärdering av samtalsgrupperna ska presenteras vid årsskiftet.

Som ett första steg erbjöds alla medarbetare på Ersta att delta i kollegiala reflekterande samtalsgrupper.

– Vi måste leva som vi lär. Det blev oerhört positivt och fick goda resultat, säger Alexander Wilczek.

Han fortsätter:

– Drömmen är att detta är något man skulle ha på alla arbetsplatser som en självklar del i personalvård för att förebygga stressjukdom. Och på arbetsplatser där det är ett problem tror jag att det är nödvändigt.

Lisa Brändström, arbetsterapeut, projektledare och rehabkoordinator på Ersta sjukhus, håller med. Hon deltog själv i en grupp och har sedan dess blivit utbildad för att leda samtalsgrupper.

– Det är väldigt givande. Att reflektera över sin egen situation gör att man inte får skygglappar och sänker stressnivån väldigt mycket, säger hon.

Den första samtalsgruppen för hälso- och sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom som vårdas på kliniken startade i höstas. Ett krav för att få delta är dock att vara tillbaka i arbetslivet, minst på halvtid. Grupperna består av flera olika professioner inom hälso- och sjukvården.

– Först hade vi tänkt ha yrkesspecifika grupper men nu ser vi en styrka i att ha blandade grupper. Det är nyttigt att utbyta erfarenheter över professionsgränserna, säger Lisa Brändström.

Nu har en tredje gruppomgång just avslutats.

– Grundtanken med modellen är att göra detta på arbetsplatser innan personer går in i väggen. Men vi gör det med personer som redan har gått in i väggen.

Fungerar det även på den målgruppen?

– Ja, definitivt. Det är väldigt viktigt att få ta upp hur arbetssituationen ser ut: Vad kan jag göra annorlunda och vad kan jag påverka? Och om jag inte kan påverka något – hur ska jag förhålla mig till det?


Läs också:

SKL testar kollegiala samtalsgrupper för att förhindra sjukskrivningar