I Karlskrona är prognosen för kommande vecka maxdygnstemperaturer på 25–29 grader att lägga ovanpå en lång period av hög värme.

– Vi har börjat få patienter inlagda som kan relateras till värmepåverkan. Det är ett fåtal än så länge, men för ett sjukhus av vår storlek och med begränsningar i antalet vårdplatser över sommaren krävs inget större antal för att det ska bli besvärligt, säger Peter Janson, chefläkare vid Blekingesjukhuset.

– Det handlar om vätskebrist med i regel andra sjukdomar i botten, som hjärt- eller njurbesvär. Sjukhuset som helhet har tillräckligt med vårdplatser i nuläget, men vissa kliniker som kirurgin är hårt belastade och periodvis har vi många utlokaliserade patienter.

Även sjukhusen inom Region Jönköping kan se att patienter har förvärrade symtom av värmen.

– Vi är inte vana vid att det är så här varmt under en så lång tid. Till följd drabbas vi lätt av uttorkning och blir dåliga av det. Vätskebrist är en stor anledning till varför många som söker vård i värmen mår ännu sämre, särskilt bland äldre, säger Inger Ahlström, biträdande verksamhetschef på medicin- och geriatrikavdelningen på Höglandssjukhuset i Eksjö till Smålands-Tidningen.

Under helgen utfärdade SMHI en värmevarning klass ett för Östergötland, Dalarna, Gävleborg och Västernorrland samt även klass två för östra Svealand – Örebro, Västmanland, Södermanland, Uppsala och Stockholms län. Klass två räknas som extremt höga temperaturer och betyder över 30 grader fem dygn i sträck eller över 33 grader under tre dygn.

Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, är kritisk till de höga trösklarna för varningsnivåerna som infördes 2013.

– Vi har i forskning använt Stockholmsregionen som studieområde och kunnat se att tre dygn i sträck med 27 grader som maxtemperatur ger cirka tio procents förhöjd dödlighet. Vid 30 grader handlar det om 20 procent, säger han.

Han pekar också på värdet av att kunna differentiera värmevarningar för olika delar av landet, som exempelvis i Italien med stora skillnader för gällande varningsnivåer mellan Sicilien och områden nära Alperna.

– Vi vet numera att värme ger större effekt på dödligheten i norra Sverige, där temperatursvängningarna kan vara mer dramatiska, säger Bertil Forsberg.

Årets sommar med dess långa perioder av höga men inte extrema temperaturer ser Bertil Forsberg som särskilt intressant att utvärdera.

– Effekterna av kombinationen hög och långvarig värme vet vi förhållandevis lite om.

Bertil Forsberg menar att Sverige och övriga nordiska länder sticker ut i ett europeiskt perspektiv med bristande organisation för att hantera extrem värme.

– Tyvärr visar erfarenheter från andra länder att det krävs en riktigt extrem värmebölja med många dödsfall för att samhället ska bygga upp den beredskap och organisation som är nödvändig.

– Ett exempel är Frankrike som efter den svåra värmeböljan 2003 har en helt annan förmåga att hantera extremt väder med mandat för myndigheter att agera och system som i realtid beskriver effekter på befolkningen och vården under värmeböljor.