Ny teknik, digitala lösningar och förändrade arbetssätt kommer att vara viktiga delar för att möta utmaningarna i framtidens hälso- och sjukvård. Det var den samlade panelen vid Distriktsläkarföreningens seminarium i Almedalen överens om.

– Alla ser kraften i digitaliseringen, man måste koppla in digitaliseringen i de utmaningar vi har att lösa framöver. Det är ett jätteviktigt verktyg, sa Anders Henriksson, förste vice ordförande för Sveriges Kommuner och landsting, SKL.

Flera intressanta projekt och initiativ är också på gång inom området. Ina El-Sherif, ordförande i  Distriktssköterskeföreningen, berättade om goda exempel från hennes arbetsplats Capio vårdcentral Ringen, bland annat kring digitala lösningar för att underlätta dokumentation vid telefonsamtal och användandet av chattfunktion.

Passande nog fanns också Gunnar Svärd, distriktsläkare vid Kvarnsvedens vårdcentral, med på videolänk för att berätta om de goda erfarenheter han haft av den digitala vårdcentralen som öppnats där. 

– Jag var skeptisk till en början men jag måste säga att det är en väldigt bra dimension att ha möten med bild jämfört med att bara ha telefon. Det är smidigt med de digitala lösningarna, exempelvis när flera aktörer ska enas om fortsatt handläggning av utskrivningsklara patienter, sa han.

Men det finns också en rad utmaningar kring digitaliseringen. En handlar om ersättningsmodeller för digitala vårdgivare och andra typer av digitala verktyg, samt frågor kring samordning nationellt. En annan utmaning är att få med de äldre patienterna, som kanske inte har så stor teknikvana, på tåget.

– PRO bejakar den digitala utvecklingen, men vi kommer alltid att ha en stor grupp som inte har möjlighet att använda IT och andra digitala lösningar. I vårt handlingsprogram slår vi fast att alla äldre ska ha tillgång till vård i sin närhet. Självklart kan tillgängligheten bestå av såväl »in real life«-möten som digitala alternativ, men det krävs mycket utbildning för att äldre ska kunna använda digitala lösningar. Det jobbar vi hårt med, sa Johanna Hållén, förbundssekreterare, Pensionärernas riksorganisation, PRO.

Hon konstaterade också att nära hälften av alla 75-åringar aldrig har varit inne på internet. Därför undrade hon vidare om det finns någon strategi eller handlingsplan för hur äldre som inte har tillgång till internet ska bli integrerade och inte ställas utanför.

På det svarade Daniel Forslund (L) innovationslandstingråd i Stockholms läns landsting:

– De digitala verktygen ska alltid vara en valfrihet, en möjlighet, men aldrig ett tvång. Det är viktigt, och det gynnar alla att vi får fler vägar till vården.

– Sedan handlar det om att motverka digitalt utanförskap. Vi vet att gruppen som aldrig varit på nätet minskar, men det kommer alltid finnas en grupp som antingen inte kan eller vill. Då vill vi hitta sätt att lösa det. Det krävs en del nationellt arbete. Ombudsfunktionen som fanns tidigare är en möjlighet, och vi vill gärna medverka till kurser där man kan utbilda sig kring kontakter med vården eller omsorgen. Från landstingets sida vill vi också hitta en modell för att låna teknik.

Johanna Hållén hänvisade till en undersökning som visade att endast två procent av de som använder sig av så kallade nätläkarföretag var över 65 år.

– Det tycker jag visar att de här lösningarna kanske inte är optimala för den här åldersgruppen.

– Men ser man på 1177 har vi en ganska jämn kurva långt över 70 år, kontrade Daniel Forslund och fortsatte:

– Gruppen 75 plus är den grupp som ökar mest i internetanvändning, så det sker en ganska stor förändring. Men vi ska inte underskatta problemen.

Distriktsläkaren Gunnar Svärd kommenterade PRO:s synpunkter så här:

– Jag ser de här äldre som inte har de här lösningarna – men ofta finns det hemsjukvård, hemtjänst, anhöriga. Det är ju så det fungerar även om de äldre ska ta sig till vårdcentralen. Även om man inte kan använda tekniken själv så kommer man att kunna få hjälp. Jag tycker att det är spännande att jobba vidare med.