– Vi har gått in i valrörelsen med en ambition om att få egen majoritet, men vi ska i alla fall stärka vår position så mycket att andra partier behöver samarbeta med oss, säger partiets ordförande Jonas Lindeberg.

Han är överläkare på medicinkliniken vid Nyköpings lasarett, och det var där som Vård för pengarna växte fram som en politisk rörelse.

Partinamnet ger egentligen en kort och kärnfull fingervisning om inriktningen. Vård för pengarna arbetar för en omfördelning av resurserna inom Landstinget Sörmland med mindre till central administration och politiska tjänster och nämnder.

Initialt rör det sig om en omfördelning på omkring 130 miljoner kronor, säger Jonas Lindeberg.

– De pengar som frigörs vill vi bland annat lägga på att minska väntetider och vårdköer, att skapa fler vårdplatser vid sjukhusen och stärka primärvården.

– Allt började med en känsla bland vårdpersonalen i Nyköping att vi inte får resurser för att göra ett maximalt bra jobb, medan administrationen håller på med en massa tokigheter. Det är grunden för hela vårt engagemang, och det är en känsla som vi måste behålla för att vara trovärdiga, säger Jonas Lindeberg.

Med ett väljarstöd på 11,4 procent och åtta fullmäktigemandat blev Vård för pengarna stora nog att få politiskt inflytande redan nuvarande mandatperiod.

Men efter att S, MP, L och C samlats i en blocköverskridande, socialdemokratiskt ledd koalition fick Vård för pengarna i stället en oppositionsroll med begränsat inflytande.

– Vi har haft svårt att påverka, men känner samtidigt att andra partier lyssnar på oss och att det har blivit mer accepterat att flytta in verkligheten för oss som arbetar i vården till en politisk nivå. Det är en bra grund för att kunna bygga samarbeten för nästa valperiod, säger Jonas Lindeberg, som var något av »krysskung« i förra valet, med över 2 000 personröster.

Att hans parti positionerat sig skickligt bekräftas av lokaltidningen Södermanlands Nyheters landstingsreporter Tommy Kägo. Hans tidning hade i sommar en artikel med rubriken »Nu flirtas det öppet med Jonas Lindeberg«, med budskapet att såväl socialdemokrater som moderater vill samarbeta med Vård för pengarna.

– I början var de andra partierna i regel skeptiska till Vård för pengarna som nykomling, men det har vänt och partiet har vunnit respekt för sitt sätt att arbeta politiskt, säger Tommy Kägo.

Vad ser du för möjligheter för partiet att växa ytterligare?

– De finns absolut – vårdfrågor prioriteras högt av väljarna, det visar även våra lokala undersökningar. Men jag tror samtidigt att partiet underskattar svårigheterna att växa i delar av länet där de är svaga.

Det var framför allt i Nyköping som Vård för pengarna lyckades i förra valet. Där fick de runt 30 procent av rösterna – ett större väljarstöd än Socialdemokraterna.

I Eskilstuna–Strängnäs var stödet betydligt svagare och landade kring 3–4 procent.

– Men inför årets val är vi kända på ett helt annat sätt än tidigare och vi har också en lokalavdelning i Eskilstuna. Så det går inte riktigt att jämföra, tycker Jonas Lindeberg – och påpekar också att partiets samlade valbudget 2014 uppgick till 15 000 kronor.

Vilka samarbeten kan du se efter valet?

– Vi är väldigt öppna för tänkbara koalitioner och har inte låst fast oss på något sätt eftersom vi värnat vår blockobundna inriktning. Men det samarbete jag inte önskar är att socialdemokrater och moderater går ihop ensamma. Det skulle blockera den resursomfördelning som vi vill se.

Vårdprägeln på listan över partiets kandidater är fortfarande stark. 2014 hade Vård för pengarna sju läkare som kandiderade till landstingsfullmäktige, på årets valsedel är de fem. En av dem som lämnat partiet är läkaren Anders Mansten, som efter en konflikt med partiet har valt att bli politisk vilde.

Madeleine Forsberg, geriatriker som arbetar med palliativ hemsjukvård, beskriver det politiska arbetet i landstingsfullmäktige som lärorikt men stundtals frustrerande.

– Just detta att en fråga ska gå så många varv och att det finns möjligheter att förhala processen, trots att det redan kan finnas en lösning på problemet – det är annorlunda och någonting man definitivt inte är van vid från hur det fungerar utanför politiken. Och det är lite frustrerande, säger hon.

Vilket inflytande upplever du att Vård för pengarna fått?

– Vi har sällan fått stöd för våra förslag, men kan samtidigt se att de färgat av sig på andra partiers sätt att formulera sig.

– En sak som då och då anförs mot oss från andra politiker är att vi beskylls för att jobba fackligt på politisk nivå. Det känns väldigt märkligt att höra. I min värld kan det aldrig vara fel att försöka hitta helhetslösningar som är bra för landstinget, patienterna och personalen, säger Madeleine Forsberg.

För Jonas Lindeberg har arbetslivet förändrats efter inträdet i politiken, men han jobbar fortfarande 75 procent av en heltidstjänst som läkare.

– I början var det 50–50, men det kände jag var lite för mycket, så jag gick ner till 25 procent för mitt politiska uppdrag. Vi arbetar för att halvera den politiska organisationens storlek och ska alltid leva som vi lär.

Hur märks det?

– Vi nyttjar exempelvis inte den tjänst som politisk sekreterare som vi har rätt till och kommer heller inte att använda vårt partistöd fullt ut.

Läs mer: 

Sjukvårdspartierna landet runt

Svårt för vårdpartier att få makt nationellt