Kan kollegiala samtalsgrupper förhindra sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa?

Ja, det verkar så.

SKL har låtit testa reflekterande kollegiala samtalsgrupper i tolv kommuner, ett landsting och en region sedan 2017 för att se om metoden kan förebygga stress och utmattning. Deltagarna har, liksom kontrollgruppen, varit i riskzonen för att drabbas av utmattning. Inga läkare finns bland deltagarna. 

Nu har interventionen utvärderats av forskare vid Linnéuniversitetet, och resultaten visar att det kollegiala stödet har effekt. Deltagarna visar en lägre grad av utmattning, mindre depressiva symtom, stress och ångest och mindre krav i arbetet jämfört med kontrollgruppen. Andelen som bedömdes vara i riskzon för stress/utmattning reducerades från hundra procent till 26 procent efter gruppdeltagande, jämfört med kontrollgruppen där 74 procent fortfarande var i riskzon. Deltagarna beskrev även att deltagandet i samtalsgrupperna gett dem ny energi, gjort dem lugnare och att de hade blivit bättre på att vara »här och nu«. De sades sig även ha blivit bättre på att analysera sin egen situation och fått en bättre förståelse för andras.

– Det här är positiva resultat. Att med fördjupad kunskap kunna förebygga sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa innebär stora möjligheter både för individer och arbetsplatser, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef på SKL i ett pressmeddelande.

I utvärderingen beskrivs modellen som »en relativt enkel och kostnadseffektiv insats för att lindra och förhindra utveckling av stress och utmattning« och SKL vill nu sprida den till fler kommuner och landsting.

Modellen med de kollegiala samtalsgrupperna är utvecklad av Ulla Peterson, lektor vid Linnéuniversitetet, som också är huvudansvarig forskare för studien. Hon tog fram modellen för drygt  tio år sedan för att förebygga stressrelaterade besvär på jobbet. 

Deltagarna träffas på arbetstid varje vecka under tio veckors tid. Grupperna reflekterar tillsammans kring frågor om stress och utmattning och arbetar fram möjliga lösningar på upplevda problem.

För tio år sedan testade Ulla Peterson modellen på landstingspersonal i Kalmar i en randomiserad kontrollerad studie, tillsammans med bland andra Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri, och Åke Nygren, professor i personskadeprevention. Resultatet gav stöd för att den fungerade bra för att förebygga stress och utmattning. Men den har legat i dvala tills nu när SKL har plockat upp den igen. 

Läs mer:

SKL testar kollegiala samtalsgrupper för att förhindra sjukskrivningar

Samtalsgrupper ska hindra återinsjuknande 

Kollegiala samtalsgrupper

Syftet med en reflekterande kollegial samtalsgrupp:

  • Ge tid och möjlighet till reflektion med fokus på stress, burnout och utmattningssyndrom med utgångspunkt från sin egen situation (arbete/fritid), sin egen person och sina egna erfarenheter
  • Ge möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan kollegor från olika arbetsplatser
  • Ge möjlighet till att både få ge och få ta emot stöd och uppmuntran från kollegor
  • Ge en möjlighet att genom att arbeta med individuella förändringsmål kunna finna andra, nya hanterandestrategier för de situationer som upplevs stressande
  • Deltagarna bidrar, utifrån sin erfarenhet, med värdefull information om och förslag på hur stress, burnout och utmattningssyndrom kan förebyggas i framtiden, såväl på individ- som på organisationsnivå

 Mål:

  • Deltagarna ska hitta strategier för att förebygga stress och utmattningssyndrom
  • Gruppen väljer att fortsätta träffas – fungera som ett kollegialt nätverk.

Källa: Utvärderingen: »Reflekterande kollegiala samtalsgrupper«