I december 2015 enades världens länder i det så kallade Parisavtalet om att den globala temperaturökningen skulle begränsas till 2 grader Celsius, med en ambition på 1,5 grader. Den internationella klimatpanelen IPCC har nu presenterat sin analys över skillnaden mellan en global uppvärmning med 2 grader och 1,5 grader. Analysen går igenom uppvärmningens konsekvenser på flera plan och baseras på cirka 6 000 rapporter och studier.

När det gäller hälsoaspekterna kan man exempelvis se att infektionssjukdomar generellt sett påverkas i intensitet, spridning och säsongsanpassning när temperaturen stiger. En citerad rapport från IPCC år 2013 konstaterade med stor säkerhet att klimatförändringar leder till större risker för skador, sjukdomar och dödsfall på grund av mer intensiva värmeböljor och bränder, ökad risk för undernäring och reducerad arbetsförmåga i utsatta populationer. Även senare studier visar negativa hälsoeffekter kopplade till värmeböljor, till exempel spridning av borrelia i Kanada och framväxten av vibrio-bakterier i norra Europa. 

Generellt sett ökar den värmerelaterade sjukligheten och mortaliteten vid en ökning med 2 grader jämfört med 1,5. Värmeökningen slår dock olika hårt på olika regioner beroende på deras förutsättningar. Precis hur förändringarna ser ut att påverka beror även på vilken modell man räknar efter, men här är några exempel.

  • Risken för fall av denguefeber ökar i södra Europa vid 1,5 graders höjning. Vid 2 graders höjning ökar risken i större delar av Europa, visar en studie över 27 EU-länder.
  • Enligt en modell om dödligheten som direkt konsekvens av värmen, skulle mortaliteten vid 2 graders ökning stiga med 22 procent i Paris och 15 procent i London, jämfört med en stabilisering på 1,5 grader.
  • I norra Kina skulle utbredningen av malaria öka 19–29 procent med 1,5 graders ökning till år 2020 och över 70 procent 2030. Fortsätter ökningen till 2 grader kan malaria öka sitt utbredningsområde med över 100 procent till 2040 och över 180 procent till 2050.
  • Globalt beräknas 530–590 miljoner människor vara undernärda vid en temperaturökning på 1,5–2 grader, generellt sett fler med ökande temperatur.

Utvecklingen inom de olika hälsoområdena är inte nödvändigtvis linjär utan kan vara komplex beroende på exempelvis lokala variationer. Det kan rent av få positiva konsekvenser på vissa håll, även om den samlade bilden är negativ. En sådan sak kan gälla mygg som sprider malaria, där en temperaturökning kan resultera i större myggpopulationer på vissa platser och mindre på andra. 

Fler artiklar om klimat och hälsa:

Klimatförändring och hälsa – samlingssida!