De gamla kursarna Victor Linder och Emilia Möller Rydberg är ST-läkare på Mölndals sjukhus. Victor Linder jobbar inom den geriatriska verksamheten och Emilia Möller Rydberg på ortopedmottagningen.

Under året har de tillsammans lett ett projekt på akutmottagningen vid Mölndals sjukhus för att testa om ett nytt sätt att arbeta med sköra äldre med akuta ortopediska besvär kan förbättra omhändertagandet. Projektet går ut på att en geriatrisk läkare, i de flesta fall en ST-läkare, har arbetat på akutmottagningen som ortogeriatrisk jour dagtid under vardagar i tre månader. Syftet är att sänka ledtiderna, öka vårdkvaliteten och underlätta arbetet för personalen på akutmottagningen. Akutmottagningen har inte dragit ner på sin vanliga grundbemanning under tidsperioden.

Hur började allt?

– Det började över en öl. Jag undrade· »Varför är ni inte på akuten och tar hand om era patienter«? Och Victor undrade »Varför gör ni inte ett bättre jobb för våra patienter på akuten?«, säger Emilia Möller Rydberg.

– Ja ungefär så, fyller Victor Linder i med ett skratt. Han fortsätter:

– Vi hade båda från varsitt håll sett ett behov av ett förändrat arbetssätt kring patientgruppen. Vi har märkt att omhändertagandet av olika skäl inte har varit optimalt och vi började fundera över varför och vad man kan göra åt det.

Geriatriken på Mölndals sjukhus är främst ortogeriatrisk eftersom sjukhuset står för en stor andel av de ortopediska operationerna i Västra Götalandsregionen. Många äldre med frakturskador passerar genom akutmottagningen i Mölndal.

– Det är en grupp som vi ortopeder tycker är ganska svår att ta hand om på akuten, säger Emilia Möller Rydberg.

– Det är ofta så mycket mer än den akuta ortopediska problematiken. Det är ofta många sjukdomar i botten, många mediciner och svårt att skicka hem patienter utan en ordentlig uppföljning.

Osäkerheten kring omhändertagandet av patientgruppen leder ofta till längre vistelsetider och fördröjda beslut om handläggning. Samtidigt är gruppen dåligt rustad att klara miljön på akuten.

Efter en envis och ganska lång kamp fick de grönt ljus till projektet, som har finansierats av geriatriken.

– Det är stora sparkrav på hela Sahlgrenska universitetssjukhuset och varenda krona vänds på flera gånger. Så det var inte alls självklart att vi skulle få göra det här, säger Victor Linder.

I april 2018 startade det tre månader långa projektet som nu har utvärderats.

Vilken är den största vinsten med att arbeta på det här sättet?

– Det är viktigt att korta väntetiderna för den här patientgruppen eftersom riskerna att vistas på akutmottagningen är väldigt stora för dem. Vi har, genom jämförelser med en referensgrupp, kunnat visa att vi minskat ledtiderna med i genomsnitt nästan två timmar för patientgruppen, säger Victor Linder.

För dem som väntat längst tid, kortades tiden med nära tre och en halv timme. Vårdtiden till den första läkarkontakten minskades med 30 minuter.

Enligt en personalenkät, där alla läkare som roterar på akutmottagningen har tillfrågats, framgår det att ingen har upplevt en ökad arbetsbelastning under perioden. De flesta tycker snarare att arbetsbelastningen har lättat. Den ortogeriatriska jouren har varit mycket uppskattad, enligt Emilia Möller Rydberg.

– De geriatriska läkarna blev överösta med kärlek varje dag.

På akuten har Victor Linder och hans kollegor ställts inför nya utmaningar. Inför projektet fanns en viss oro att ortopediska tillstånd skulle missas. Men så har det inte blivit, enligt ST-läkarna. 

– Vi har haft uppbackning från geriatrikens bakjour för att få råd i handläggning av det medicinska och från ortopedens ledningsläkare för att diskutera handläggning av det rent ortopediska. Det har fungerat väldigt bra, säger Victor Linder.

Han ser arbetet på akuten som en chans att tidigt vara med och styra vården för de sköra äldre.

De projektansvariga ST-läkarna tror att det medicinska omhändertagandet har förbättrats, även om de saknar kvantitativa data som stödjer det.

– Det är även den tillfrågade personalens uppfattning. Alla tycker att omhändertagandet har blivit både bättre och snabbare, säger Victor Linder.

Samarbetet mellan akutmottagningen, omsorgskoordinatorerna och det mobila geriatrikteamet, som utgår från geriatriken på Mölndals sjukhus, har också förbättrats. Tidigare har det mobila teamet varit underutnyttjat, enligt de två ST-läkarna. 

– Vi har kunnat ordna med uppföljningar i patientens hem av sjuksköterskor och läkare och därmed förmodligen kunnat minska antalet återbesök till akuten samtidigt som patientsäkerheten och tryggheten för patienterna har ökat, säger Victor Linder.

Är ni förvånade över resultatet?

– Vi trodde att det skulle bli skillnad och vara uppskattat. Men vi blev förvånade över att det var så stor skillnad och att man så tydligt kunde visa det i hårda siffror, säger Emilia Möller Rydberg.

Finns det några nackdelar med det här sättet att arbeta på?

– Nej. Vi trodde från ortopedens sida att det skulle vara svårt att få ner geriatrikerna till akuten. Om man har valt att jobba med äldre med ganska långa vårdtider, kanske man inte tycker att det är tilltalande arbetsmiljö på akuten. Men det har inte varit något problem, säger Emilia Möller Rydberg.

Vad händer nu?

– Vi jobbar på att få till en fortsättning, och hoppas verkligen att det blir så. Men det är upp till beslutsfattarna. Det finns en vilja från både ortopeden och geriatriken att fortsätta och samtliga inblandade tror att det skulle innebära stora vinster för patientgruppen, säger Victor Linder.

Läs också:

Snabbspår för äldre avlastar akuten

Sköra äldre får extraspår på akuten

Fotnot: I projektet har »sköra äldre« definierats som patienter över 65 år som uppfyllde ett eller flera av följande kriterier: multisjuklighet (tre eller fler diagnoser), polyfarmaci (fem eller fler stående läkemedel), skörhet enligt Sahlgrenska universitetssjukhusets sedan tidigare använda screeningformulär Fresh. Utöver det krävdes även en akutortopedisk skada eller sjukdom.