Landstingen ska egentligen erbjuda AT-platser efter behov. Men det tar i genomsnitt 10,2 månader att få en. Det visar färsk statistik från Sveriges yngre läkare förening, Sylf.

Genomsnittet kan i jämförelse ändå te sig ganska hyggligt. Det landsting som är »värst« är Stockholm, där den genomsnittliga väntetiden är 18,5 månader. Och bland sjukhusen i Stockholm tar det längst tid att få en tjänst på Södertälje sjukhus, där väntetiden är hela 25 månader.

– Väntetiderna är för långa i hela landet och det är inte ändamålsenligt på något sätt, vare sig för patienter eller läkare. Läkare kommer inte vidare i karriären och det leder till vårdköer för patienterna, säger Sylfs ordförande Jonas Ålebring.

Tittar man på den ände av listan med kortast väntetider, ligger sjukhusen i Gällivare, Ängelholm och Västervik bäst till. Där är väntetiden blott 3 månader.

Gällivare och Västervik är också sjukhus som placerade sig på topp tre i Sylfs årliga rankning över bästa AT-orter. Detta samtidigt som de sjukhus som har längst väntetid till en AT-tjänst kommer på den nedre halvan av rankningen.

Finns det något samband mellan placering på AT-rankningen och väntetider?

– Man kan säga så här: Vissa sjukhus tror att de har lång väntetid för att de är så populära och har så bra AT. Och det visar ju AT-rankningen att så inte är fallet.

Stockholms läns landsting, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen är också de som erbjuder lägst antal AT-platser per invånare. Gotland, Västerbotten och Västernorrland har dubbelt så många.

Det var 2008 som Sylf började undersöka väntetiderna. De första siffrorna, för år 2007, visade att den genomsnittliga väntetiden var sju månader. I dag är den 10,2.

Och i väntan på en AT-plats arbetar 86 procent av dem med läkarexamen kliniskt, visar Sylfs undersökning. Hälften är utan handledare och en fjärdedel får vara primärjour på akutmottagning.

– Det är konstigt att arbetsgivarna inte kan ha riktiga anställningar där läkarna har rätt till utbildning och handledning, och bättre förutsättningar att erbjuda patienterna bra vård. Det är ju egentligen ett underbetyg till landstingen som har misslyckats med denna del av kompetensförsörjningen, säger Jonas Ålebring.

Vad behöver landstingen göra?

– Man behöver se till att man sätter av pengar i budgeten för att få fler AT-platser. Och sedan behöver man se till att det faktiskt händer. Stockholm har lovat gång på gång att det ska bli fler AT-platser. Men i slutändan har det ökat lite men inte alls med de siffror som de har lovat. Det ser vi också i flera andra landsting.

– Det som är glädjande är att AT-platserna inte har minskat utan på några ställen ökat. Det är positivt, men det är alldeles för lite.

Hela Sylfs rapport finns på föreningens webbplats.

 

Läs även:

Ökade klyftor i årets AT-rankning

Grafik: AT-rankningen 2018