Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M). Foto: Anna Molander/SLL

Den blågröna koalitionen i Stockholms läns landsting har nu presenterat sin första gemensamma budget. Bland annat satsas på primärvården som får ett tillskott på 1,4 miljarder under de kommande fyra åren. Dessutom avsätts 200 miljoner kronor för bland annat ytterligare kompetensutveckling bland de anställda och för ytterligare AT- och ST-platser.

Samtidigt vill man understryka vikten av personalfrågor. Därför lyfts dessa frågor nu upp på finanslandstingsrådet Irene Svenonius bord. Detta inte minst för att sätta fokus på arbetet med att göra landstinget mer attraktivt som arbetsgivare.

– Vi i den blågröna koalitionen uppfattar den här frågan som en av de centrala att arbeta med kommande fyra år. Vi ser att vi har för hög personalomsättning, lite för höga sjukskrivningstal, att många erfarna inom vården vill lämna och att det är svårt med kompetensförsörjningen och att det hänger ihop med att vi inte är tillräckligt attraktiva. Då har vi bestämt att vi lyfter den här frågan till finanslandstingsrådet och lägger in frågorna i arbetsutskottet för att de här frågorna ska få den högsta uppmärksamheten, säger Irene Svenonius till Läkartidningen.

Dessutom backar man nu från beslutet att i högre grad schemalägga läkare inom landstinget mellan klockan 07 och 21.

– Om vi ska se till varför vi inte uppfattas som bra arbetsgivare av våra medarbetare så är det för att det är för tungrott, att det är för långt mellan beslut och verksamhet. Väldigt mycket har fattats på för hög nivå och vi har involverat medarbetarna alldeles för lite. Det vill vi ändra på. Vi vill att det fattas betydligt fler beslut av chefer och medarbetare i vården och färre av oss på den politiska nivån från höga chefer. Beslutsstrukturerna måste plattas till och vi måste också se till grunduppdraget – en tillgänglig sjukvård med god kvalitet, säger Irene Svenonius.

 – Då måste vi se till cheferna i vården har verktygen. De ska alltså ha budgetansvar, personalansvar, verksamhetsansvar. Då ingår det som en naturlig del att man både sätter löner, att man avgör hur schema ska se ut och hur bemanningen ska se ut utifrån verksamhetens och patienternas behov. Det går inte att sitta på en hög strategisk nivå och säga att schemaläggning av vissa professioner ska göras på vissa tider överallt i alla verksamheter. Det är en orimlig ståndpunkt.

 Var det ett misstag att fatta beslutet om att i högre grad schemalägga läkare mellan 07 och 21?

– Både ja och nej. Jag tycker att det är rätt att man har ett avtal som gör det möjligt att schemalägga mellan de här tiderna, kollektivavtalsmässigt. Men jag tycker att det är ett misstag att säga att det här ska ske överallt. Det är verksamhetens behov och patienternas behov som ska vara vägledande. Och de ser inte likadana ut över hela vården.

Tidigare personallandstingsrådet Peter Carpelan (M) har alltid hävdat att beslutet om schemaläggning inte var ett dekret uppifrån och att det här skulle beslutas lokalt och utifrån lokala förutsättningar. Vad är skillnaden nu?

– Om alla, jag vågar säga i princip alla, som jag har mött i vården har uppfattat detta som ett dekret som ska gälla i hela vården, då spelar det ju ingen roll om vi som politiker säger att vi har uppfattat det på ett annat sätt. De som är ute i vården, även höga chefer, har uppfattat som att det är ett dekret och att det ska gälla alla. Vi undanröjer nu varje skugga av tvivel om detta genom att göra det tydligt i budgeten att det här är en fråga som avgörs i det nära ledarskapet utifrån verksamhetens behov och patienternas behov – inte att det ska vara lika för alla.

Stockholms läkarförening med ordförande Johan Styrud i spetsen har varit starkt kritisk till beslutet om ökad schemaläggning. Bland annat har delar av Södersjukhusets verksamheter lyfts fram som dåliga exempel där schemaläggning bland annat har lett till läkarflykt.

Hur kommer det ni säger nu påverka verksamheter som infört det här med tanken att det varit ett dekret? Uppmanar du till omtag?

– Varje chef med verksamhets- och personalansvar som ansvarar för bemanning och schemaläggning, måste ta sitt ansvar att både schemalägga och bemanna utifrån verksamhetens behov. Om någon har infört detta fast det inte behövs i den egna verksamheten, då är det också upp till dem att ändra sina egna beslut. Men det är beslut som de ska fatta i sin egen verksamhet och det måste just vara utifrån patienternas behov, patientsäkerhet och tillgänglighet  – och inte lika överallt. Det tycker jag är en grundbult, säger Irene Svenonius.

Läs mer:

Läkarflykt från Södersjukhuset – läkarfacket hoppas på politikerna

Almedalen 2018: Fortsatt oenighet om läkares schemaläggning i Stockholm

Debatt: Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd i Stockholm: Professionen behöver involveras mer i utformningen av vården

Debatt: Liberalerna i Stockholm: Läkares scheman ska inte detaljstyras politiskt

Stockholms läns landsting: Inget krav att schemalägga läkare

653 Stockholmsläkare tar ton mot schemaläggning

Läkare på Södersjukhuset säger upp sig efter ökad schemaläggning

Stockholms sjukhusläkare får centralt jouravtal

Upprörda känslor på frågestund om schemaläggning

Schemaläggning en stridsfråga för läkarna