Som Läkartidningen tidigare har berättat har beslutet att införa en intensivakut vid Nya Karolinska Solna (NKS) orsakat problem för läkarutbildningen vid Karolinska institutet (KI). Intensivakutens uppdrag är betydligt smalare än den gamla akutens, vilket bland annat medför avsevärt färre patienter och ett snävare urval av akutfall för att matcha NKS profil som högspecialiserat sjukhus.
För drygt ett par veckor sedan presenterade läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset sin idé om en kompletterande akutmottagning med bredare uppdrag i de gamla sjukhuslokalerna i Solna. Förra veckan lades förslaget fram för politiker och sjukhusstyrelse med en önskan om snabbutredning.
Förslaget, om det genomfördes, skulle underlätta mycket för KI.
– Det här skulle kunna ge förutsättningar för att vi skulle kunna klara det utbildningsuppdrag som vi har, säger professor Ewa Ehrenborg, vicedekan för samverkan med Stockholms läns landsting och som just nu utreder bland annat intensivakutens konsekvenser på KI:s utbildningar.
Utan en breddning av akutuppdraget i Solna är det mer osäkert?
– Ja, det skulle jag vilja påstå att det är. Vi har påbörjat en utvidgad samverkan med Stockholms läns sjukvårdsområde, men det handlar om att bibehålla utbildningen på nuvarande nivå. Vi ser ju att den behöver utökas.
– Och när det gäller patientflödet så har ju studenterna svårare att kunna göra något mer självständigt på intensivakuten av naturliga skäl. Läkarstudenter behöver träna på att diagnostisera vanliga tillstånd. Dessa patienter finns inte på intensivakuten men skulle komma att finnas på den kompletterande akutmottagningen som föreslås. Så det här skulle vara välbehövligt för oss som lärosäte.
Problem som KI ser är bland annat svårigheter att genomföra den kliniska delen av läkarprogrammet och att man inte kan ha de interprofessionella kliniska undervisningsmottagningarna, vilket redan är en bristvara i landstinget. Akutverksamheten i Solna skulle behöva fler diagnoser, fler patienter och utöka antalet specialister på öppenvårdplatser samt ett antal platser på klinisk utbildningsavdelning och klinisk utbildningsmottagning i Solna.
Införandet av intensivakuten har också lett till att erfarna läkare sökt sig till andra arbetsplatser. Det är också något som KI märkt av.
– Flera av dem som har slutat har varit våra handledare, personer som har varit väldigt instrumentella i utbildningen, säger Ewa Ehrenborg.
– Vi är lite oroliga för hur vi ska kunna upprätthålla utbildningsuppdraget om inte akutverksamheten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna kan bibehållas.
Läkartidningen frågade Patrik Rossi, chef för funktion akut på Karolinska universitetssjukhuset, hur han ställde sig till förslaget om en nygammal akutmottagning i Solna. I ett mejl svarar han att det inom två år knappast är genomförbart på grund av svårigheterna att värva personal i landstinget. I ett längre perspektiv skulle det kunna vara bra för utbildningen, men det måste då synkroniseras med övriga akutmottagningars uppdrag.
Läs även:
NKS satsning på intensivakut hotar läkarutbildning
KI ska utreda intensivakutens inverkan på utbildning och forskning
