På förlaget Elsevier säger man sig ha stor förståelse för forskarvärldens vilja att gå över till ett system med open access. Problemet för forskarvärlden är att den i övergångsfasen måste hantera två olika affärsmodeller samtidigt, enligt Gemma Hersh, biträdande chef för globala policyer på Elsevier.

– Vi är starka förespråkare för open access. Utmaningen ligger i att det finns olika sätt att publicera sig på och olika sätt som kunder väljer att läsa på. Ungefär 15 procent av artiklarna publiceras i dag som open access, medan 85 procent fortfarande är publicerade i prenumerationsmodellen, säger hon.

Det går därför inte att, som svenska Bibsamkonsortiet föreslår, bara välja den ena affärsmodellen och samtidigt få båda lösningarna, menar hon.

– I en värld där alla betalar för att göra sin forskning fritt tillgänglig skulle ingen behöva betala för att läsa, men i en värld där det finns två separata modeller samtidigt finns det en kostnad kopplad till att läsa artiklar och en kostnad kopplad till att publicera dem fritt, och bägge dessa kostnader måste betalas, säger Gemma Hersh.

Hon vill i övrigt inte kommentera förhandlingen med Bibsam mer än att den fortfarande pågår.

– Det finns många olika alternativ till lösningar som vi har fört fram till Bibsam, och vi kommer att fortsätta att diskutera. Vi ser positivt på möjligheterna att nå ett avtal, säger hon.

En faktor som ofta glöms bort i resonemanget kring open access är att det inte är ett slutet system mellan akademin och förlagen. Det finns en grupp prenumeranter som, enligt Gemma Hersh, står för cirka 25 procent av prenumerationsintäkterna, men som inte publicerar särskilt mycket, och det är de kommersiella aktörerna, exempelvis läkemedelsindustrin.

– I en fullständig open access-värld kommer kostnaderna som i dag betalas av tusentals prenumeranter, inklusive kommersiella aktörer, föras över till den akademiska sektorn som är den som huvudsakligen publicerar. Det kommer att göra det dyrare för akademin, säger hon.

De höga vinstmarginalerna i den vetenskapliga publiceringsbranschen eller hos Elsevier vill hon inte kommentera mer än genom att konstatera att deras priser är konkurrenskraftiga och att  forskarna står i kö för att få publicera sig. Hon menar också att beskrivningen att forskarna ger bort sin forskning gratis och får köpa tillbaka den dyrt inte stämmer, eftersom förlaget tillför mycket i processen.

– Efter att ett manuskript skickats in till oss lägger vi mycket resurser på att transformera manuskriptet till en färdig artikel som är referentgranskad och formgiven, har sidnummer, registrerad copyright, arkiv- och åtkomstmöjligheter och som kan distribueras till läsare runt om i världen, säger Gemma Hersh.

Läs även:

Slutstriden om open access i Europa närmar sig