Papperslösa har rätt till subventionerad sjukvård i Sverige enligt svensk lagstiftning. Men en kartläggning från Röda korset visar att många inte får det. Röda korsets vårdförmedling kontaktas dagligen av personer som nekats sjukvård. Enligt kartläggningen är den vanligaste orsaken okunskap hos vårdpersonalen. Lagen uppges svår att förstå och osäkerheten kring begreppet »vård som inte kan anstå« är fortsatt stor, liksom hur vården ska bedöma vem som är papperslös.
År 2016 rekommenderade Statskontoret, efter att på uppdrag av regeringen undersökt hur lagen om vård till papperslösa har implementerats och tillämpas, att regionerna skulle ge personalen utbildning och information om vad lagen innebär och hur den ska tillämpas. Man rekommenderade också regionerna att vidareutveckla riktlinjer och vägledningar som beskriver vad som gäller på området.
Röda korset har i kartläggningen undersökt om regionerna följt rekommendationerna genom att titta på vilken information, riktlinjer och utbildningsinsatser regionerna har som riktar sig till personal inom vården som möter papperslösa. Röda Korset har också gjort en enkätundersökning som samtliga regioner svarat på.
Slutsatserna av kartläggningen är att informationen varierar stort mellan regionerna. En del har satsat på särskilda webbplatser och utbildningar med specifik information kring papperslösa patienter. Andra har ingen grundläggande information alls och i vissa regioner finns enligt Röda korset felaktig information. Organisationen ser en risk att vårdpersonalen inte får det stöd de behöver och att papperslösa därför nekas vård som de borde erbjudas. Det saknas även tydlighet kring att EU-medborgare kan inkluderas i gruppen papperslösa, enligt kartläggningen.
Röda korset rekommenderar att regionerna inte tolkar begreppet vård som inte kan anstå snävare än Socialstyrelsen gör och förtydligar att EU-medborgare kan inkluderas i gruppen för att underlätta för vårdpersonalen att ge vård när behov finns. Man rekommenderar även att patientens medicinska behov primärt ska styra och att vårdpersonalen inte ska behöva utreda om personen är papperslös eller ej, att regionerna samlar information om vård till papperslösa på ett ställe och går igenom informationen så att den är korrekt. Samt att man tar hjälp av varandra, att regionerna utbyter goda exempel på utbildningar och informationsinsatser och ser till att det finns möjlighet till ett samtal kring etik och ansvar när det gäller vård av papperslösa.
Läs också:
»Vård som inte kan anstå« är en fråga för behandlade läkare
Slopa uttrycket »vård som inte kan anstå«
IVO-kritik mot asylsökande som inte fick defibrillator inopererad
Läkarförbundet ställer sig bakom krav på vård på lika villkor
Vad säger lagen?
Regionerna ska erbjuda subventionerad vård och tandvård till personer som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning.
Personer under 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som folkbokförda barn. I det ingår också vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.
Personer över 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Enligt lagen ska de även erbjudas subventionerade läkemedel och hälsoundersökning.
Regionerna kan erbjuda vård i större omfattning än vad som anges i regelverken. EU-medborgare kan till exempel inkluderas enligt Socialstyrelsen. Men det är upp till regionerna själva att besluta.
Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.
Vård som inte kan anstå
Enligt Socialstyrelsen måste vad som ska räknas som »vård som inte kan anstå« alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkare. Det handlar inte bara om akut vård utan om exempelvis vård och behandling som är mer än omedelbar vård, vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd, mödrahälsovård, vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård) eller hjälpmedel vid funktionshinder.
Läs mer i rapporten »Vård för papperslösa« från Socialstyrelsen.
Källa: Socialstyrelsen
