Jonas Lindeberg, hälso- och sjukvårdsregionråd i Sörmland.

Den 1 januari 2017 slopades patientavgifterna i primärvården i Sörmland. Samtidigt infördes förlängda öppettider och så kallade lättakuter. Dessutom höjdes avgiften för sjukhusbesök till 400 kronor.

Nu har det första året med reformen utvärderats av Region Sörmland.

Resultaten visar bland annat att det 2017 gjordes över 700 000 besök i primärvården i Sörmland (personer över 19 år). Det är omkring 39 000, eller 6 procent, fler i jämfört med året innan.

Åldersgruppen 70 år eller äldre stod för 16 000, eller 41 procent, av dessa 39 000 besök.

En av förhoppningarna med att införa avgiftsfri primärvård var att det skulle styra patienter från akutmottagningarna till primärvården. Men siffrorna visar att det mellan 2016 och 2017 inte var någon förändring vad gäller antalet besök på länets akutmottagningar.

I utvärderingen konstateras också att tillgängligheten i primärvården legat oförändrad både vad gäller telefonkontakt och besök hos läkare inom sju dagar. Andelen patienter som lämnar akutmottagningarna inom fyra timmar ökade 2017 jämfört med 2016.

– Sammanfattningsvis kan man väl säga att det är lite svåranalyserat. Det var många olika satsningar som gjordes samtidigt som avgiftsbefrielsen i primärvården, bland annat förlängda öppettider och öppnade närakuter. Det är lite svårt att säga vad som har orsakat vad, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Jonas Lindeberg (Vård för pengarna) till Läkartidningen.

– Sedan är resultaten lite kluvna. Det här avlastade inte akutmottagningarna som man hade hoppats. Det blev en ganska stor ökning av besöken i primärvården, och det är lite oklart vilken patientkategori som ökat mest. Det ser ut att vara de mellan 70 och 85 år, men frågan är om det var sådana som hade sökt vård ändå eller om det är sådana som inte skulle gjort det annars, fortsätter han. 

Vad gäller de ekonomiska aspekterna konstateras i utvärderingen att målet om att den avgiftsfria primärvården skulle vara intäktsneutral inte är uppnått. 

Kort förklarat var tanken att minskningen av intäkter från patientavgifter inom primärvården skulle vara lika stor som ökningen av intäkter inom sjukhusvården. I intäktsökningen räknades också andra justeringar in, exempelvis höjda avgifter för uteblivna besök och avgiftsförändringar för ambulans.

Men tappet inom primärvården blev över 40 miljoner kronor, vilket var långt mycket mer än intäktsökningen för sjukhusvården. Totalt tappade landstinget 16,7 miljoner kronor i patientavgifter jämfört med 2016.

Landstinget har dock fått statsbidrag som kompensation för det nationella beslutet att införa gratis öppenvård till alla över 85 år. Enligt rapporten har reformen därmed inneburit ett intäktsbortfall på 12 miljoner kronor netto det första året.

– När man införde det här så skulle det finansieras genom höjda avgifter i slutenvården. Men man har inte riktigt klarat att plockat in hela den summan. Förutom att patienterna i sjukhusvården har fått en dyrare vård så har pengarna inte räckt, utan det har blivit ett intäktsbortfall. Det måste man väga när man jämför med vad det gett för resultat. Nu när utvärderingen är klar så pågår diskussioner om hur vi ska hantera det framöver, säger Jonas Lindeberg.

– Vi behöver fundera en hel del över den här rapporten för det är inte så att slutsatsen är självklar. Men vi kommer att återkomma med eventuella åtgärder under våren. Exakt vilka åtgärder vet vi inte i dag, det behöver vi diskutera.

Relaterade artiklar:

Ny avgift för digital vård i Sörmland

Digitala vårdbesök kan bli gratis genom Sörmland

Gratis primärvård har minskat trycket på akutmottagningar

Gratis gå till vårdcentral i Sörmland

Läkarföreningen kritisk till gratis primärvård: Löser ej problemen på akuten