I maj 2018 sade riksdagen ja till den nya vårdgarantin, vilken gäller från 1 januari i år. Enligt den ska patienter garanteras en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad vårdpersonal inom tre dagar.
Därmed har vårdgarantin formulerats om och samtidigt både skärpts och breddats. Tidigare hette det att den patient som var i behov av vård skulle få träffa en läkare inom sju dagar. Nu garanteras alltså en medicinsk bedömning inom tre dagar, men den behöver inte göras av en läkare.
Förändringen fick både ris och ros av remissinstanserna innan riksdagen sa ja till den. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys varnade bland annat för att väntetiderna till läkare skulle bli ännu längre, om patienter som verkligen var i behov av läkarvård skulle få träffa annan personal på grund av läkarbrist.
Vid årsskiftet gjordes också en annan förändring som kan gynna de som arbetar oregelbundna tider. Karensdagen ersätts av ett karensavdrag. I stället för att en dags lön dras vid sjukdom, ska 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig vecka dras.
Tidigare kunde en person som på sin första sjukdag skulle har arbetat ett långt eller sent pass – vilket skulle ha genererat en högre dagsinkomst – förlora mycket pengar. Förhoppningen är att det nya karensavdraget ska vara mer rättvist.
Läs även:
Regeringen föreslår förstärkt, professionsneutral vårdgaranti
