Johan Modin, direktör vid den nya Etikprövningsmyndigheten. Foto: Sverker Johansson
Vid årsskiftet startade verksamheten vid Etikprövningsmyndigheten. Den nya myndigheten, som har sitt säte i Uppsala, ersätter de regionala etikprövningsnämnderna.
Till synes kanske det inte verkar som några omvälvande förändringar jämfört med tidigare. Myndigheten kommer att vara indelad i verksamhetsregioner förlagda vid samma sex orter där det tidigare fanns en regional etikprövningsnämnd. Dessutom behålls de totalt 18 avdelningarna vid verksamhetsregionerna, inklusive dess ledamöter, intakta.
– Skillnaden att den organisatoriska och administrativa ramen blir en annan, och att vi har möjligheten att få en samlad organisation för landet. Men det är fortfarande så att avdelningarna är självständiga i sina prövningar, säger Etikprövningsmyndighetens direktör Johan Modin, tidigare rådman vid Uppsala tingsrätt samt ordförande för avdelningen som rör medicinsk forskning vid regionala etikprövningsnämnden i Uppsala.
Några av de uttalade syftena med den samlade nationella myndigheten är att skapa en ökad enhetlighet och bättre effektivitet i handläggningen av ansökningar av etikprövning. För att uppnå detta införs nya arbetssätt.
Bland annat slopas den regionala anknytningen vid etikprövningsansökningar. Ärendena ska i stället fördelas slumpmässigt på någon av de verksamhetsregioner där sökanden inte är verksam eller där forskningen inte ska bedrivas.
– På det regionala planet så har man kollegor och andra bekanta närmare sig, och de vetenskapliga ledamöterna i avdelningarna är ju forskare själva. Det gör att det kan uppstå jävssituationer där de personerna inte kan delta i prövningen av sina kollegors ansökningar. Vi får problem med beslutsförheten. Genom att sprida prövningen över landet så får man mer distans mellan prövning och sökanden. En annan fördel är att vi jämnare kan fördela ärendena över landet och få till en snabbare handläggning, säger Johan Modin.
En annan del är att ansökningar nu ska ske via ett digitalt verktyg. Forskare slipper därmed skicka in ansökningar och kopior på papper.
Enligt Johan Modin är elektronisk hantering och handläggning en grundförutsättning för att kunna bedriva myndighetsverksamhet som är så spridd över landet. En annan fördel med digitala ansökningar är att det kommer att bli en tydligare utformad ansökningsprocess som anpassar frågorna till vilken typ av forskning som ansökan handlar om.
– Fram till nu har det varit en enda ansökningsblankett som har varit fylld med frågor som ska täcka alla forskningsområden. Det kan vara svårt att veta vad man kan lämna blankt och vad man måste fylla i. Nu får man en riktad ansökan där man också får tydlig information om vad myndigheten behöver för sin prövning, säger Johan Modin.
– Vi bedömer att det kommer öka kvaliteten i både ansökningarna och i prövningen genom att vi kan gå på djupet i de etiska frågorna i stället för att fastna i formalia som det kanske har varit förut. Vi har ofta fått begära kompletteringar vilket har inneburit fördröjningar i avgörandet av ärendet. Många kompletteringar kommer kunna undvikas, fortsätter han.
En elektronisk hantering ger också vinster för enhetligheten i och med att handläggningsprocessen blir likadan överallt. Johan Modin menar också att den nya sammanhålla organisationen kommer att bidra till förbättrad enhetlighet, inte minst genom att möjligheterna till samverkan, dialog samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte förbättras.
I samband med att Etikprövningsmyndigheten inledde sin verksamhet vid årsskiftet bytte Centrala etikprövningsnämnden namn till Överklagandenämnden för etikprövning. Den nya överklagandenämnden har numer en egen webbplats, skild från Etikprövningsmyndigheten, med adressen onep.se
Mer information om Etikprövningsmyndigheten finns på etikprovning.se.
Tidigare artiklar om Etikprövningsmyndigheten:
Klart med chef för den nya Etikprövningsmyndigheten
Utredare ska inrätta nya Etikprövningsmyndigheten
Ja till nationell etikprövningsmyndighet
