I Skåne har landstinget tagit till lite nya metoder för att lösa läkarbristen inom primärvården. Genom olika erbjudanden, annonser och reklamfilm försöker man locka till sig läkare som normalt kanske inte söker sig till primärvården, eller som i varje fall inte gjorde det tidigare.

– Vi har två huvudspår. Dels försöker vi få in fler dubbelspecialister i allmänmedicin, dels försöker vi få fler ST-läkare att sidotjänstgöra i primärvården, säger Ola Bergstrand, biträdande divisionschef för primärvården inom Region Skåne samt ordförande i expertgruppen för allmänmedicin i Skåne.

Med dubbelspecialister menar han sjukhusspecialister som efter en kompletterande efterutbildning i allmänmedicin börjar jobba som distriktsläkare inom primärvården. Något som Ola Bergstrand ser som en enorm fördel i den framtida primärvård som han ser framför sig.

– Vi behöver bli fler, både ute i primärvården, men också i de mobila team som vi håller på att bygga upp. Vi vill skapa mer sömlösa övergångar mellan sjukhusvård och primärvård. Då är det ju idealiskt med den här typen av läkare som har en fot på sjukhuset och en i primärvården, säger han.

Det kommer att bli allt viktigare att bygga broar mellan sjukhusvården och primärvården, menar han.

– Ofta finns det tyvärr en lite bristande förståelse för varandras förutsättningar, då blir det lätt missförstånd. I stället för att skicka arga gula remisser till varandra vill vi skapa personliga kontakter och bygga broar. Vi behöver bli mycket bättre på generalistperspektivet, att se hela människan, se det som är friskt och sätta människan i ett sammanhang.

Mattias Larsson, Capio Novakliniken Marinan Ystad, blev färdig narkosläkare 2010 och jobbade först på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg i några år och därefter på barn- och ungdomskliniken i Lund. Hösten 2018 hoppade han på den kompletterande efterutbildningen i allmänmedicin och är nu på väg mot en dubbelspecialisering. För honom är det framför allt två saker med primärvården som lockar.

– Det var mycket nattarbete och helgarbete som narkosläkare. Jag ville undvika att jobba natt i och med att man får så störd dygnsrytm. På vårdcentralen jobbar man åtta till fem. Sedan får jag nu en chans att träffa patienterna innan de har hunnit bli så sjuka att de måste vårdas på sjukhus. Man blir en riktig doktor. Jag lär mig nu sådant som jag tycker jag borde ha kunnat förut – livets vardagliga ohälsa och bekymmer, säger han.

Han tycker att arbetet på vårdcentralen är stimulerande och roligt.

– Man jobbar väldigt självständigt samtidigt som det alltid finns kollegor att rådfråga om man behöver. Så jobbar man nära ihop med sköterskor och andra yrkeskategorier, vilket är bra, säger han.

Han har inte märkt av någon särskild press i arbetet på grund av bristen på läkare på vårdcentralen och det var heller inget som avskräckte honom att söka sig dit.

– Vi är inte fullbemannade på den vårdcentral där jag är, men vi jobbar på så gott vi kan. Jag tänker att man inte kan göra mer än sitt bästa med de patienter man har framför sig. Press finns det inom alla områden inom sjukvården. Man kommer aldrig att räcka till och det viktiga är att man hamnar på ett ställe där alla jobbar på så mycket man kan med de resurser man har, säger han.

Den kompletterande efterutbildningen i allmänmedicin som specialisterna går tar cirka tre år, i stället för normala fem år, och de får behålla sin lön som sjukhusspecialister under hela utbildningen. Det andra spåret, att bli fler ST-läkare i allmänmedicin samt att få ST-läkare att göra sin sidotjänstgöring i primärvården är ett annat sätt att öka läkartätheten i primärvården. Det handlar främst om dem som specialiserar sig inom akutsjukvård, internmedicin, geriatrik, psykiatri och barn-och ungdomsmedicin. Sedan Socialstyrelsen gjorde om målen för ST-utbildningen har Region Skåne tagit fram en lista som visar att en del av målen kan nås på ett väldigt bra sätt genom att göra sidotjänstgöringen i primärvården, och det har fått effekt.

– Vi har gått från cirka 150 ST-läkare i allmänmedicin för en 6–7 år sedan till över 400 – och allt fler som gör sin sidotjänstgöring i primärvården i Skåne. Psykiatrin kommer till exempel att skicka en majoritet av sina ST-läkare till primärvården, säger Ola Bergstrand.

Utöver dessa två större satsningar så finns även en möjlighet för specialistläkare i sjukvården att prova på att jobba inom primärvården.

– Erbjudandet innebär att man kan komma på jourledig tid och jobba i primärvården och få 100 kronor extra i timmen. En handfull är vanligtvis intresserade och någon har sedan hoppat på en efterutbildning i allmänmedicin, säger Ola Bergstrand.

Det är både den demografiska förändringen, där allt fler i samhället blir äldre, och förändringen i sjukdomspanoramat, där allt fler har kroniska sjukdomar som behandlas över lång tid, som gör att primärvården måste stärkas.

– Det handlar i grund och botten om att vi står inför en stor omställning till den nära vården där vi behöver bygga primärvårdsbasen stark. All internationell forskning visar att satsar man på primärvården så är det en vinst för alla parter, framför allt för patienterna. Vi kan jobba med mer kontinuitet och en mer jämlik vård. Det är också det mest kostnadseffektiva sättet att bedriva vård, säger Ola Bergstrand.

Han påpekar också att primärvården i Sverige sannolikt är kraftigt underdimensionerad.

– I Sverige finns 16 procent av läkarna i primärvården medan det internationellt ofta är 30-40 procent av läkarna som är i primärvård, säger han.

Även om det har pratats mycket om att satsa på primärvården tidigare så finns det nu en bred politisk enighet om att verkligen göra det. Något som Ola Bergstrand redan har märkt i budgeten.

– Här i Skåne har vi fått en satsning på 371 miljoner och en så stor satsning har vi aldrig fått tidigare så det lovar gott, säger han.

Primärvården i Skåne har spelat in några reklamfilmer och börjat annonsera om möjligheten att dubbelspecialisera sig. Hittills har fem sjukhusspecialister nappat och fler är på gång.

– Vi erbjuder ju ganska bra villkor. Man får behålla sin lön, man får studietid fyra timmar per vecka, man får minst en utbildningsdag i månaden, oftast fler. Dessutom en timmes handledning per vecka och få jourer. Men framför allt hoppas vi att de som söker har ett genuint intresse för det allmänmedicinska uppdraget, säger Ola Bergstrand.