I somras infördes en dispensregel, som gör det möjligt att göra det medicinska kunskapsprovet hur många gånger som helst under ett år utan att underkänt resultat räknas. I och med det har söktrycket ökat markant.

Vid de senaste provtillfällena har platserna tagit slut blixtsnabbt och alla som har velat har inte fått chansen att göra provet. Därför har Umeå universitet, som fått i uppdrag av Socialstyrelsen att nationellt ansvara för och genomföra kunskapsprovet, försökt få fram fler platser. Till det tionde provet den 16 februari fanns 468 platser uppdelade på fyra orter: Umeå, Lund, Kalmar och Göteborg. Totalt var det 370 läkare som skrev provet.

Kalmar gjorde premiär som ny provort och erbjöd 48 skrivplatser – efter några avhopp fylldes 40 av dem – genom ett samarbete mellan Umeå universitet och Linnéuniversitet.

Linda Leonhardt, ansvarig för validering på Linnéuniversitetet, säger att beslutet att ordna provet i Kalmar framför allt beror på en strävan att behålla läkare i regionen.

– Vi känner att det är otroligt viktigt att kunna erbjuda våra förhoppningsvis framtida läkare att skriva kunskapsprovet på hemmaplan. Det känns bra och är viktigt. Ju fler saker som läkarna inte kan göra här, desto större är risken att vi förlorar dem.

Region Kalmar arbetar aktivt med att snabbt hitta utländsk sjukvårdspersonal som kommer till regionen. Man har bland haft som målsättning att fånga upp sjukvårdspersonal redan på asylboendena för att erbjuda dem språkundervisning direkt och hjälpa till med att validera utländska utbildningar.

– Linnéuniversitet försöker jobba nära landstinget för att hitta möjligheter för att få sjukvårdspersonal att stanna. Vi ser kunskapsprovet som ett led i vårt valideringsarbete, säger Linda Leonhardt.

I Kalmar har det tidigare funnits en preparandkurs som förbereder utländska läkare inför det medicinska kunskapsprovet. Universitetet hoppas kunna starta en ny preparandkurs framöver.  

– Nu när vi fått provet till Kalmar känns det som en naturlig del i kedjan att också hjälpa dem att förbereda sig inför det, säger Linda Leonhardt och fortsätter:

– Vår erfarenhet från den gamla preparandkursen är att det blev en trygghet. Jag tror det är viktigt att träffa fler som är i samma sits och stärka varandra. Den enda kritiken vi fick i utvärderingen var egentligen att kursen var för kort.

Sedan dispensregeln infördes har provresultaten sjunkit (se grafiken nedan). Vid det senaste teoretiska kunskapsprovet som skrevs i december godkändes bara 8,4 procent. På provet som skrevs i september förra året fick 15 procent godkänt. Tidigare har andelen godkända varierat mellan 12 och 33 procent. Snittet för godkänt på proven som gjordes före dispensregeln infördes är drygt 20 procent. 

Nästa teoretiska delprov skrivs i maj. Då är det sista möjligheten att göra provet innan den ettåriga dispensregeln slutar gälla. Från och med första juli har läkarna återigen tre försök på sig att klara det teoretiska provet. När de gäller det praktiska provet utökas dock reglerna så att man har tre försök på sig i stället för som tidigare två. Båda delarna måste vara godkända inom fem år från första teoretiska provtillfället.

De som blir godkända har möjlighet att anmäla sig till lediga platser till nästa praktiska delprov i Göteborg 28-29 mars. Även på det praktiska delprovet har resultatet sjunkit sedan dispensreglen infördes.

Läs också:

Kökaos till medicinska kunskapsprovet

Svenska studenter testskrev det medicinska kunskapsprovet

Längre skrivtid och nya chanser i det nya kunskapsprovet

Kunskapsprov vållar debatt

Skarp kritik mot provet från Läkartidningens panel

Provansvarig: »Man bör visa att man behärskar grunderna«

Medicinska kunskapsprovet

Provet består av ett teoretiskt delprov och ett praktiskt delprov. Det teoretiska delprovet består av ett antal delmoment som tillsammans omfattar 6 timmar. Det genomförs digitalt i en tentamenslokal. Frågetypen är MCQ (multiple choice questions), det vill säga frågor som markeras med kryss för rätt svar.