Det är i en studie i Scandinavian Journal of Primary Health Care som 20 allmänläkare i Sverige säger sig använda en rad strategier för att runda Försäkringskassans regelverk när det gäller patienter som de absolut anser ska vara sjukskrivna.

– Läkarna känner sig helt enkelt tvingade att göra det här. Som jag ser det är det den naturliga följden av en alltför inflexibel tillämpning av Försäkringskassans regelverk, säger Mani Shutzberg, läkare och doktorand vid Södertörns högskola, som står bakom studien. 

– Man gör de här sakerna främst för patienternas skull. Men även för att försvara sin egen autonomi, eftersom man tycker att Försäkringskassan gör intrång i den medicinska sfären. Sedan kan det ju också vara en väg förbi en massa pappersarbete och en ändlös räcka av kompletteringar, fortsätter han.

De intervjuade läkarna berättar bland annat om hur de överdrivit frekvensen av symtom – till exempel antal uppvaknanden per natt, eller hur många gånger någon försökt begå självmord – för att få Försäkringskassan att förstå allvaret kring en viss patient.

De berättar också om hur de utelämnat uppgifter som de tror skulle kunna få in Försäkringskassan på fel spår.

– Om patienten blir bättre efter att ha varit sjukskriven kanske man initialt är rädd för att skriva det. Vissa läkare kände att det finns en risk att patienter återinförs på arbetsmarknaden för tidigt, säger Mani Shutzberg.

Ytterligare en strategi handlar om att alstra data som egentligen är överflödiga – och ibland potentiellt skadliga för patienten.

Ett exempel är en läkare som beställde en extra röntgenundersökning när en kvinna som tidigare haft en kotfraktur återigen sökte för samma ryggvärk.

– Läkaren gjorde det inte av kliniska skäl utan för att hon behövde rendera objektiva fynd åt Försäkringskassan, säger Mani Shutzberg och fortsätter:

– Läkaren var säker på vad det var för diagnos, men insåg att hon skulle få krav på kompletteringar från Försäkringskassan. Eftersom hon bedömde att patienten inte skulle orka med det beställde hon en extra undersökning, trots att det innebar att patienten skulle utsättas för onödig strålning.

Ett ennat tillvägagångssätt kan vara att tvätta bort patientens röst ur sjukintyget, just eftersom Försäkringskassan – enligt läkarna – »anser att objektiva fynd är mer värda«.

Att använda nyckelbegrepp för att beskriva en patients tillstånd – till exempel kognitiv nedsättning i stället för nedsatt minne och koncentrationsförmåga hos någon som är utbränd – ökar också chanserna att få igenom ett sjukintyg, enligt intervjupersonerna.

13 av allmänläkarna i studien jobbade i Stockholmsområdet när intervjuerna ägde rum i slutet av 2017 och början av 2018, resten i övriga regioner.

Det är ett begränsat antal allmänläkare som har intervjuats i studien. Hur väl speglar det allmänläkare i allmänhet, tror du?

– Utifrån den här studien kan man förstås inte säga något om frekvensen. Men det man kan säga är att det är en stor majoritet av läkarna som intervjuats som ändå i detalj beskriver hur de går tillväga, säger Mani Shutzberg.

Han hänvisar också till att attitydundersökningar bland läkare gjorda av forskare vid Karolinska institutet visat på en utbredd frustration mot Försäkringskassan, kravet på objektiva fynd och ifrågasättandet av läkares sjukintyg.

– På basis av det tror jag att det här är generaliserbart, åtminstone när det gäller allmänläkare. Jag har en känsla av att folk verkligen känner igen sig i det här, säger Mani Shutzberg.