– Vi ser förbättringar på alla plan. Det är färre andel dödfödda, färre barn som dör direkt i förlossningsrummet och färre barn som dör under neonatalvård, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom de nya fynden.

I den nu aktuella studien, som omfattar mer än 2 200 födslar under vecka 22 till 26, har han tillsammans med andra svenska forskare tittat närmare på överlevnaden hos dem som fötts i de veckorna under åren 2014 till 2016 jämfört med åren 2004 till 2007.

Och resultaten – som bland annat bygger på data från svenska neonatalregistret – pekar alltså på att överlevnaden, som redan tidigare låg högt internationellt sett, ökat ytterligare.

Enligt resultaten minskade andelen dödfödda barn från 30 till 23 procent mellan de två perioderna. Samtidigt ökade ettårsöverlevnaden från 70 till 77 procent. 

Studiens resultat talar inte heller för att den ökade överlevnaden skett till priset av fler komplikationer under den neonatala intensivvårdsperioden.

– Snarare tvärtom. För hjärn- och lungskador sågs till och med en minskning mellan de två perioderna, medan till exempel ögon- och tarmkomplikationer låg stilla, säger Mikael Norman, som även är medicinsk redaktör på Läkartidningen. 

Den allra största förbättringen skedde hos de absolut minsta barnen – de som föddes i vecka 22 eller 23.

– Varje vecka sker en förlossning i vecka 22 i Sverige. För tio år sedan överlevde ett eller två barn per år. Nu överlever nästan ett barn i månaden. Det är en dramatisk förbättring, säger Mikael Norman.

– Förbättringen måste ytterst tillskrivas alla de sjuksköterskor, barnmorskor och läkare som jobbar dygnet runt med gravida kvinnor som föder så här tidigt, och med intensivvård av deras nyfödda barn, fortsätter han. 

En springande punkt är just om barnen får neonatal intensivvård eller inte efter förlossningen. Det har funnits olika uppfattningar om utsikterna för barn som föds i vecka 22 varit tillräckligt bra för att man ska starta upp intensivvård, enligt Mikael Norman. 

– Men numera finns nationella rekommendationer från Neonatalföreningen som ger stöd för aktiva insatser från och med 22 fullgångna graviditetsveckor, säger han och fortsätter:

– Den avgörande skillnaden är att vi nu har en nått en punkt där samtliga sjukhus i Sverige satsar på den här patientgruppen. En viktig förutsättning för det har ju varit förändringar i riktlinjer och rekommendationer och även förändringar i svensk lagstiftning.

Var det något i resultaten som förvånade dig?

– Ja, jag är förvånad över att komplikationerna i vissa stycken till och med har minskat. När man tar sig an ett svårare uppdrag – sjukare patienter – skulle man förväntat sig att komplikationsfrekvensen ökade. Men så ser det ju inte ut.

De nationella rekommendationer som kom 2016 omfattar i dag extremt tidigt födda barn födda från och med vecka 22. 

Men i studien redovisas för första gången i en vetenskaplig tidskrift även uppgifter om barn som fötts i vecka 21, som rapporterats till neonatalregistret.

Under 2004 till 2007 rapporterades två barn ha fötts levande i den veckan. Båda fick vård men klarade sig inte.

Under 2014 till 2016 handlar det om betydligt fler fall – 9 stycken. Alla utom två – där det rörde sig om tvillingar som föddes under en hemförlossning – har rapporterats från ett och samma sjukhus.

Alla barnen fick neonatal intensivvård. Två av dem levde efter ett år, medan de andra dog inom bara några veckor.

Kommer överlevnaden öka ytterligare för extremt tidigt födda barn framöver, tror du? Och bör man rekommendera intensivvård även hos barn som föds före vecka 22?

– Under de närmaste fem åren tror jag att överlevnaden kommer att öka ytterligare i vecka 22 och 23 och kanske marginellt i de senare veckorna också. Men där närmar vi oss redan 100 procent.

Framöver tycker han dock att det är viktigare att satsa på kvalitetsförbättring inom neonatalvården, än att pressa gränsen för överlevnad ännu längre ner. 

– Vi måste få ned komplikationsfrekvensen och antalet vårdskador och arbeta för att fler barn får livslång hälsa. En andel av de här barnen kommer ju senare visa sig ha olika typer av funktionshinder, säger Mikael Norman.