Sofia Rydgren Stale och SLF ser en risk att specialistläkare med utbildning utanför EU faller mellan stolarna.

Foto: Rickard L Eriksson

Flera justeringar har gjorts sedan det medicinska kunskapsprovet infördes hösten 2016. Men det är fortfarande många medlemmar som hör av sig och upplever att det är orimligt svårt, säger Sofia Rydgren Stale. Hon är andre vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i utbildnings- och forskningsrådet.

Sverige har det mest omfattande kunskapsprovet i Norden, enligt en jämförelse som Läkarförbundet har gjort. Det är bara det svenska provet som har med alla prekliniska och kliniska områden. Det är även det enda med en engelskspråkig vetenskaplig artikel. Dessutom är kunskapsprovets andra delprov, det praktiska provet, det mest omfattande. 

– Det är viktigt att läkarnas kompetens säkerställs men också att det är rätt ämnesområden som kontrolleras. De andra nordiska länderna har gjort olika bedömningar av vad som är mest centralt. Utifrån det bör man kunna minska antalet ämnesområden, säger Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundet tycker också att man ska fundera på om den vetenskapliga artikeln på engelska är nödvändig att ha med.

– En annan variant är att artikeln skickas ut till deltagarna i förväg. De vet ju ändå inte vilka frågor som kommer att kopplas till den. Och när en läkare tar del av ny kunskap under det livslånga lärandet behöver det sällan ske under en sådan tidspress, säger Sofia Rydgren Stale.

Inom regionerna är frustrationen över kunskapsprovet också påtaglig.

– Det är ett nationellt problem att så många läkare inte klarar provet och blir fast i något slags vakuum, säger Helena Ossmark.

Helena Ossmark är projektledare inom rekrytering och arbetsmarknad i Region Sörmland och ingår i ett nationellt hr-nätverk via Sveriges Kommuner och landsting.

– Många går på försörjningsstöd i stället för att komma ut och jobba i vården. Och vi går miste om deras kompetens, säger hon.

Hon är engagerad i regionens utbildning för utländska läkare och märker tydligt att det är de erfarna specialisterna som har svårast att klara det teoretiska kunskapsprovet. Samtidigt är det just specialistläkare som regionen helst vill anställa.

– Av dem som vi har kontakt med är det i princip bara läkare som är nyexaminerade från sina hemländer som har klarat provet, säger Helena Ossmark.

Hon ser att fler och fler läkare börjar jobba utomlands, i exempelvis Saudiarabien eller Turkiet, när de får sitt svenska medborgarskap. Trenden beskrivs även av flera utlandsutbildade läkare som Läkartidningen talat med.

– Vissa ger upp. Många upplever sig kränkta jämfört med EU-läkare. Andra finner sig i situationen och ser det som en möjlighet till kompetensutveckling att repetera sina kunskaper och fylla i eventuella kunskapsluckor.

Sedan det nya kunskapsprovet kom för två och ett halvt år sedan har det blivit svårare att hitta praktikplatser åt tredjelandsutbildade läkare. De ses helt enkelt som ett alltför osäkert kort, enligt Helena Ossmark.

– Cheferna har sett att det ofta dröjer väldigt lång tid innan det är en legitimerad läkare.

Läkarförbundet vill att Socialstyrelsen gör en kartläggning över effekterna av det medicinska kunskapsprovet. Enligt Sofia Rydgren Stale är en viktig fråga att undersöka om specialistläkare bör omfattas av samma regler.

– Många individer upplever att de hamnar i kläm, och för färdiga specialister är vägen krångligare än förut. Har man jobbat länge inom ett fält kan det vara svårare att uppvisa kunskaper på preklinisk nivå.

Läs även:

»Vi kan inte ändra hur lagstiftningen ser ut«

Kunskapsprovet – tuff barriär för läkare utbildade utanför EU