Åsa Wennberg, enhetschef på Socialstyrelsen.
Foto: Socialstyrelsen
Är svårighetsnivån på medicinska kunskapsprovet rimlig?
– Uppdraget till Umeå universitet är att testa kunskaper och färdigheter motsvarande kraven för en svensk läkarlegitimation – alltså läkarexamen och fullgjord AT. Och det är lärosätena som bäst kan avgöra var den nivån ligger.
Hur tycker du att det fungerar?
– Vi kan se att i april 2018 var det 65 som hade klarat hela kunskapsprovet, och 26 av dem var legitimerade. Nu i mars 2019, är det 170 som är godkända och 64 som är legitimerade. Så det har hänt väldigt mycket bara det senaste året.
Vid en jämförelse med de andra nordiska länderna är Sveriges prov det mest omfattande. Varför ligger ribban högre här?
– Man måste tänka på att det är lite olika ingångar till provet. I Sverige är kunskapsprovet en väg till legitimation för den som har de kunskaper och färdigheter som krävs. I Norge måste utbildningen i princip vara likvärdig för att man ska ha möjlighet att göra provet. Vi är lite friare i bedömningen och ger fler möjlighet att visa sina kunskaper i stället.
Funderar ni på att förändra provet?
– Nej, inte i nuläget. Men vi har en bra dialog med Umeå universitet.
Bör ett annat system utformas för specialistläkarna?
– Nej, det här är ett vägval som vi har gjort, att kraven för legitimation måste vara uppfyllda. Och vi ser att folk kommer genom systemet.
Dagens system upplevs som väldigt orättvist av många, bland annat i jämförelse med läkare utbildade i EU?
– Jag kan förstå att det upplevs som orättvist gentemot EU-läkare. Men det handlar om att det är olika regelverk. Vi kan inte ändra hur lagstiftningen ser ut.
Planerar ni att göra någon utvärdering av konsekvenserna?
– Det ligger i pipeline, men då måste vi göra det för alla de berörda yrkena. Inte bara för läkare.
Läs mer:
Kunskapsprovet – tuff barriär för läkare utbildade utanför EU
