Studien kartlägger förskrivningen av läkemedel med risk för att framkalla en typ av livshotande rubbning av hjärtats rytm, Torsades de Pointes kammararytmi (TdP). Äldre personer, i synnerhet de äldsta, löper en högre risk att drabbas. En stor anledning till det är antidepressiva läkemedel.

Kartläggningen visar att nästan 500 000 svenskar 65 år och äldre har läkemedel där TdP är en möjlig biverkning. Omkring hälften av dessa läkemedel är antidepressiva.

– Resultaten visar att både förskrivningen av dessa läkemedel och förekomsten av TdP-hjärtarytmi är betydligt högre än vad som varit känt tidigare, säger Bengt Danielsson, projektledare och medicinskt sakkunnig, i ett pressmeddelande.

Den näst största kategorin är infektionsmedel, där 37 procent har en fastlagd risk för TdP. Övriga kategorier ligger under 10 procent.

Det är inte ovanligt att äldre har läkemedel eller kombinationer av läkemedel som är olämpliga. Studien visar att majoriteten av de med TdP-diagnos använde läkemedel som kan öka risken för hjärtarytmi. Det är också vanligt med vätskedrivande medel som ytterligare ökar risken. Därtill behandlades 75 procent av dem som ingick i studien för hjärt–kärlsjukdomar, vilket också kräver försiktighetsåtgärder.

Åren 2006–2014 registrerades 600 fall av läkemedelsframkallad TdP-hjärtarytmi. Det kan dock finnas ett betydande mörkertal.

Eftersom många äldre har flera olika läkemedel och ett stort antal läkemedel medför risk för hjärtarytmi, är det också svårt för enskilda läkare att vara uppdaterade. Men Socialstyrelsen påpekar att digital teknik skulle kunna hjälpa.

– En viktig förebyggande åtgärd är utökad användning av elektroniska förskrivarstöd, där läkaren kan få information om huruvida de olika läkemedel patienten använder är riskklassade för TdP-arytmi. Vidare behövs mer kunskap och information om att hjärtsjukdom och rubbningar i saltbalansen också kan bidra till ökad risk att drabbas av rubbningar i hjärtrytmen, säger Bengt Danielsson.

Studien bygger på analyser av Socialstyrelsens patient-, läkemedels- och dödsorsaksregister. Den innehåller också en översikt av kunskapsläget. Rapporten finns på Socialstyrelsens webbplats.