Politikerna i de fem danska regionråden förlorar makten över specialistsjukvården om Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen får som han vill. I regeringens förlag till sundhetsreform, som vårdreformen kallas på danska, tar staten över mycket av den politiska styrningen av specialistsjukvården.
Samtidigt får kommunerna en viktigare roll genom att vården av sjukdomar som diabetes, lungsjukdomar och depression flyttas från sjukhusen till kommunerna.
– Det är väldigt bra att man stärker primärvården. Vi är också positiva till att man vill utbilda fler allmänläkare och ställa konkreta kvalitetskrav på kommunernas vårdservice. Vi läkare upplever att det i dag skiljer sig mycket mellan kommunerna i vad de kan erbjuda, säger Andreas Rudkjøbing, ordförande i Lægeforeningen, det danska läkarförbundet.
Däremot vänder sig förbundet mot att regeringen vill ersätta de regionala politikerna i regionråden med 21 lokala hälsoråd. Där ska företrädare för professionen sitta tillsammans med kommunpolitiker.
– De blir statens förlängda arm. Det är ingen tvekan om att vi här tittar in i ett system med en mycket stark stat, säger Andreas Rudkjøbing.
Han tror att hälsoråden kommer att sakna både finansiella medel och beslutskraft.
– Meningen är att de ska fatta beslut i enighet. Det ger en part – till exempel kommunen – vetorätt. Det kommer inte att fungera.
Läkarförbundet ser förslaget som ett hastverk inför valet. Reformplanen har arbetats fram av en liten grupp tjänstemän inom finansministeriet. Någon allmän diskussion utanför departementet har inte förts, framhåller Andreas Rudkjøbing.
Danmark styrs i dag av en minoritetsregering bestående av Venstre, Liberal Alliance och De Konservative, som regerar med stöd av Dansk Folkeparti. Enligt Andreas Rudkjøbing har de flesta av regeringspartierna jobbat mot regionerna i många är. Likaså Dansk Folkeparti. Reformförslaget ser han som en del av ett politiskt spel som delvis handlar om att bekräfta en stark allians mellan partierna fram mot det val som Lars Løkke Rasmussen måste utlysa senare i vår.
– Vårt största behov just nu är inte en stor strukturförändring som vi vet kommer att vara dyr och ta lång tid att implementera. Vi lägger mycket hellre fokus på att lösa de konkreta problem vi har, som ekonomin och en bristfälligt fungerande psykiatri. Vi kämpar också med överbeläggning och för få läkare och andra medarbetare på de medicinska avdelningarna, säger Andreas Rudkjøbing.
Läkarförbundets egna beräkningar visar att det behövs ett tillskott på 3–4 miljarder danska kronor om året fram till 2025 för att vården ska kunna behandla det ökande antalet patienter lika bra som nu.
Trots invändningarna ser Andreas Rudkjøbing en hel del positiva inslag i det danska förslaget. Vårdreformen i Finland med en ökad integration mellan socialtjänst och vård betecknar han däremot som extrem.
– Bara för att man stoppar in läkare, fysioterapeuter och psykologer i samma byggnad uppstår det inte på något magiskt vis ett sammanhängande och bra samarbete.
Övergångar mellan allmänläkare och andra specialister löser man inte heller genom att fusionera organisationer, understryker han.
– Strukturella och finansiella barriärer kan man fatta beslut om att avskaffa, men kulturhinder måste man jobba med på ett annat sätt och de är kanske svårast av allt att övervinna, säger Andreas Rudkjøbing.
Läs mer:
