Varierande resultat efter ny vårdgaranti i primärvården

Den 1 januari 2019 sjösattes den nya vårdgarantin inom primärvården. Nu ska patienten få en medicinsk bedömning inom tre dagar av personal från den yrkesgrupp som bäst kan möta patientens behov. Tidigare sa regelverket att man hade rätt att träffa en läkare inom sju dagar. 

Kritiker har varnat för att den nya garantin riskerar att försämra tillgängligheten till läkare. För en månad sedan skrev Sveriges Kommuner och landsting att det inte fanns några tecken på att läkartillgängligheten försämrats. Man hänvisade till årets första två månader, då 86 procent av patienterna som fick en medicinsk bedömning av läkare fick den inom tre dagar. I den gamla vårdgarantin låg andelen kring 90 procent.

Sedan dess har dock gapet ökat. I mars fick 83 procent en medicinsk bedömning av läkare inom tre dagar.  Men det är bara 13 vårdgivare som redovisat sina resultat till SKL och från vårdgivarhåll kommer varningar för felkällor. Det gäller särskilt statistiken för all legitimerad personals medicinska bedömningar där andra professioner än läkare kan vara ovana att redovisa.

Inom Region Uppsala råder exempelvis förvåning över de stora skillnaderna mellan vårdcentralerna, med ett spann från runt 50 procents måluppfyllelse till över 90.

Distriktsläkaren Staffan Anderberg, en av regionens vårdsområdeschefer, menar att den förstärkta vårdgarantin innebär en omställning för vården:

– Det är uppenbart att vi behöver jobba med utbildning i hur vi registrerar för att få en korrekt statistik. De stora skillnader som redovisas nu från våra vårdcentraler kan till stor del förklaras med felkällor i redovisningen. Det är väldigt olyckligt om det skapar stress på enheter som kanske i realiteten har en god tillgänglighet, säger Staffan Anderberg.

– Problem som vi kan se är att nybesök och återbesök blandas ihop. Det kan också bli fel med diagnossättning och åtgärdskoder för yrkesgrupper som har en ovana kring de bitarna. 

Staffan Anderberg pekar på fokuseringen vid bokade tider som en brist med systemet:

– Det speglar inte tillgängligheten fullt ut eftersom vårdcentraler med låg faktisk tillgänglighet kan hänvisa till att det inte finns några tider. När patienten då söker sig till en annan enhet kan statistiken ändå kan se god ut. Det måste ändå premieras att kunna ge en bedömning till alla patienter inom fyra eller fem dagar än att bara ta emot en mindre del patienter inom tre dagar och att övriga inte får någon nybesökstid alls.

Marina Tuutma, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen, har varit kritisk mot den nya vårdgarantin och är bekymrad över de första månadernas erfarenheter.

– Tyvärr ser jag tecken på att det blir svårare att få återbesökstider och det är oroande. Det är just den undanträngningseffekt som drabbar svaga patientgrupper och som jag och andra varnat för. 

Enligt henne behövs åtgärder för att öka antalet allmänläkare.

– Politiker gillar att säga att vi förstärker primärvården, men ett nytt uppdrag är ingen förstärkning när det inte kombineras med mer resurser, bättre digitala hjälpmedel eller att något annat tas bort.

Anna Alm-Andersson, chef för närsjukvården inom Region Norrbotten, är däremot positiv:

– Jag ser den förändrade vårdgarantin som ett stöd för att patienten kommer till rätt profession direkt och att det kan bidra till att frigöra läkartider, säger hon.

Norrbotten tillhör en av de regioner som klarar vårdgarantin förhållandevis bra. I mars fick 91 procent läkarbedömning inom tre dagar.

– En stor anledning till att vi klarar tidsramen i så stor utsträckning är att vi redan för ett antal år sedan inledde ett omställningsarbete kring rutiner och arbetssätt så att patienten direkt kommer till rätt profession. Att vi har utvecklat bra samverkan inom psykosociala team ute på hälsocentralerna tror jag också har bidragit, säger Anna Alm-Andersson.

Läs även:

Grönt ljus för ny vårdgaranti

Regeringen föreslår förstärkt, professionsneutral vårdgaranti