Det är ofta traumatiskt att vårdas på intensivvårdsavdelning och tidigare studier har pekat mot att ungefär en tredjedel av de patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning får psykiska besvär efteråt.

– Många behöver få komma tillbaka till en intensivvårdsmottagning för att få hjälp att bearbeta sina upplevelser, säger Anna Milton, specialist i anestesi och intensivvård vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och en av forskarna bakom det nya instrumentet.

– Intensivvårdspatienter är väldigt sjuka, och alla tror nog vid något tillfälle att de ska dö. Intensivvården är också en väldigt speciell miljö. En massa apparater låter och väldigt många patienter är nedsövda i olika grad, vilket gör att de inte vet riktigt om de är vakna, drömmer eller hallucinerar, fortsätter hon.

I dag rekommenderar Svenska intensivvårdsregistret uppföljning efter tre månader. Och hittills har många sjukhus, både i Sverige och utomlands, valt att följa upp patienter som vårdats minst tre dygn i intensivvården.

Men genom att screena patienter redan vid utskrivning från intensivvården hoppas Anna Milton och hennes medarbetare att på ett tidigt stadium hitta de patienter som behöver hjälp.

– Vi har kunnat visa att vårdlängd inte spelar någon roll när det gäller psykiska besvär efter intensivvårdsvistelsen. Om vi bara följer upp patienter som vårdats i minst tre dygn riskerar vi att missa individer som behöver hjälp, säger Anna Milton och fortsätter:

– Genom att screena vid utskrivning kan vi kanske också sätta in insatser för att förhindra att besvären blir kroniska. Även för lågriskindividerna är det bra att få information om att de här problemen kan uppstå och vart de kan vända sig om det skulle behövas.

Testet screenar för fyra riskfaktorer för psykiska besvär tre månader efter utskrivning, som forskarna identifierat i en studie där 404 patienter svarat på ett batteri med frågor vid utskrivning.

Depressiva symtom vid utskrivning, traumatiska minnen från intensivvårdstiden och avsaknad av socialt stöd är några riskfaktorer som ingår i screeningen. Att vara mellan 49 och 65 år är en annan.

I studien identifierade instrumentet riskindividerna korrekt i 76 procent av fallen. 

Anna Milton konstaterar att ett perfekt instrument ska identifiera alla riskpatienter, men påpekar samtidigt att det nya instrumentet visat sig bättre än dagens metod, där man alltså går efter vårdlängd.

– Den identifierade riskindividerna i 49 procent av fallen – vilket är lika bra som att singla slant egentligen.

Hon betonar att tanken inte är att sätta en diagnos med hjälp av instrumentet.

– Tanken är att fånga upp riskindivider. Sedan får vi gå vidare och göra ytterligare utvärderingar.

Efter sommaren börjar Karolinska universitetssjukhuset i Solna att använda instrumentet i kliniken. 

Och flera andra sjukhus har också visat intresse för metoden.

– Både Danderyds sjukhus och thoraxintensiven i Lund har frågat om de får börja använda instrumentet, säger Anna Milton och fortsätter:

– Det får de så klart gärna göra. Instrumentet finns tillgängligt online och är gratis för alla att använda. I nuläget finns det endast på engelska men planen är att lägga till även en svensk, dansk och nederländsk version online.