Ny vårdkarta bäddar för fler privata vårdgivare

Efter valet förra hösten ritades Sveriges regionkarta om. De borgerliga partierna flyttade fram sina positioner och det blev historiska maktskiften i flera regioner. I Dalarna, Norrbotten, Blekinge och Jämtland hade Socialdemokraterna styrt i över 70 år. I Norrbotten handlar det om 84 år.

– Vi befinner oss som i limbo där den nya ledningen handplockat en landstingsdirektör som börjar jobba i augusti och med ett tydligt uppdrag att spara och se över organisationen. Så det är lite av torpedvarning över det hela. Vi får vänta och se vad som händer, säger Peter Johansson, som är ordförande i Norrbottens läkarförening.

Linda Frohm, moderat regionråd i Norrbotten, lovar att personalen ska ges ökat inflytande.

– Från politiken ska vi vara tydliga med ramar och riktlinjer för budgeten. Men många av lösningarna måste komma från verksamheten och den kunskap som finns där. På så sätt räknar vi med att disciplinen kring att budgeten följs blir bättre. Fram till nu har det varit alldeles för stort fokus på att chefer inom organisationen ska komma med de bästa lösningarna.

En tvistefråga i Norrbotten under våren har varit kompensation till privata vårdgivare för att säkerställa en likvärdig konkurrens när regionens egna hälsocentraler går med underskott.

Socialdemokraterna protesterade mot en sådan lösning, och oppositionsrådet Anders Öberg ställer sig frågande till den nya majoritetens tal om att bygga upp förtroende mellan den politiska ledningen och regionens medarbetare.

– Problemet nu är att det inte läggs några konkreta förslag. Man talar om att ingenting är heligt och att allt ska prövas när vi står inför besparingar. Men sedan då? Som politiker måste man faktiskt ha en berättelse om vad man vill genomföra, och när det saknas leder det till en massa oro i organisationen.

Distriktsläkaren Robert Svartholm, facklig veteran i Norrbotten, ler igenkännande när han tar del av resonemanget:

– Det känns rimligt att ge det nya styret en chans. Visst, än så länge är det mest positiva signaler om att lyssna på personalen och inte så mycket handling. Men vi har inte kommit särskilt långt in i valperioden och det känns som om det nu finns förutsättningar för ett bättre klimat mellan personal och arbetsgivare.

Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, pekar på att Norrbotten och Gotland beslutat om att kompensera privata vårdgivare ekonomiskt för att inte dessa ska missgynnas när regionernas hälsocentraler får sina underskott täckta.

– Vi kan även se att det diskuteras olika förändringar i vårdvalen och att vi bjuds in för dialog kring det på ett annat sätt än tidigare. Örebro är exempel på en region där politikerna gett tjänstepersoner ett tydligt uppdrag att få in fler privata aktörer i vårdvalet. Så visst händer en del.

I Jämtland funderar kristdemokraten Lars-Erik Olofsson på hur andelen privata vårdenheter – eller alternativa utförare, som han föredrar att säga – kan öka. Han har gått ner i arbetstid som infektionsläkare vid Östersunds sjukhus för uppdraget som regionråd och förste vice ordförande i regionstyrelsen.

– Vi har en låg andel alternativ drift i primärvården – så är det bara. Detta trots att det finns väldigt positiva exempel som bland annat Nya närvården i den norra delen av länet. Systemet som styr hälsovalet måste luckras upp, och det är ett arbete som vi påbörjat.

Vad kan bli aktuellt?

– Vi har redan beslutat om förändringar som gör det enklare att öppna filialer och med anpassade krav på läkartillgång för små vårdenheter. 4,5 miljoner kronor har också gått ut i särskild underskottskompensation till den alternativt drivna primärvården, och där utreder vi hur en långsiktig lösning kan se ut.

Jämtlands nya blågröna styre vill också sänka trösklarna för att bli godkänd i hälsovalssystemet med en enklare ansökningsprocess.

– På sikt kommer det att bredda arbetsmarknaden för vårdpersonalen i Jämtland – inte minst för läkare. Men vi ska även erbjuda nya möjligheter för våra egna anställda genom att använda sjukhusets lokaler för att sälja vård där det finns möjligheter.

– Att vi har bara har ett sjukhus i länet ser jag mest som en fördel, och i mina ögon finns det ingen region i Sverige med ett liknande befolkningsunderlag som har tillgång till ett sjukhus med så bred kompetens. Urologi, öron-näsa-hals och ortopedi är några specialiteter där vi bör ha utrymme att erbjuda personal att jobba extra för att korta våra egna vårdköer och även ta emot utomlänspatienter.

Äldre läkares kompetens har varit en hjärtefråga politiskt för Lars-Erik Olofsson, som tidigare väckt förslag om en form av emeritus-tjänster för pensionerade läkare som kan stödja yngre kollegor.

– Vi har blivit bättre som vårdgivare på att använda den kompetensen, men vi tittar också på hur vi kan förbättra oss inom det området.

Kristdemokraternas framgångar i Jämtland är exempel på inbrytning inom ett län där partiet traditionellt haft en svag ställning. Från noll mandat har KD växt till först två och nu fyra mandat i Jämtland. I riket ökade partiet sitt genomsnitt i landstingsvalet med knappt 2 procentenheter till drygt 7 procent. KD ingår nu i 13 politiska regionstyren, och med undantag av Jönköping och Örebro handlar det om borgerliga koalitioner.

– Jag tror att det var flera faktorer som gav valframgången och att vi är förhållandevis starka just inom landstingspolitiken, säger Acko Ankarberg Johansson, kristdemokratisk riksdagsledamot och ordförande i socialutskottet.

– Bara det faktum att vi gett hälso- och sjukvården status som en huvudfråga hade betydelse. Sedan kunde vi också presentera en tydlig politik med kritik mot dagens organisation med 21 landsting. Jag tror även att väljare vände sig mot situationen i vården med långa köer, där S ofta saknade svar, men där vi kunde peka på framgångar från Göran Hägglunds tid som ansvarig minister.

Kristdemokraternas entusiasm för januariavtalet och dess 73 punkter är vanligtvis begränsad. Men Acko Ankarberg Johansson har en annan syn kring de punkter som berör hälso- och sjukvård:

– Det är till stor del Alliansens gemensamma sjukvårdsprogram inför valet som präglar de punkterna, med tydliga satsningar på en nära vård och att motverka psykisk ohälsa. Därför finns goda möjligheter till samverkan mellan staten och landstingssektorn med de många blocköverskridande styren som finns på plats. Min kritik under våren har varit att det drog ut onödigt länge kring finansiering av satsningar som det faktiskt råder enighet om.

Centerpartiet har annars en nyckelposition inom regionerna som en del av hela 19 styren. Med ett landstingssnitt på 8,4 procent gjorde partiet sitt bästa resultat sedan 1994, och i den egna valanalysen konstateras att väljarna i praktiken gett partiet en ny profilfråga.

– Det är ingen överdrift att säga att inget annat parti har större ansvar för svensk sjukvård än Centerpartiet, säger Anders W Jonsson, sjukvårdspolitisk talesperson för Centerpartiet och med en bakgrund som barnläkare.

– När vi fått det förtroendet så innebär det ett ansvar att genomföra det vi gått till val på och även att fortsätta utveckla vår politik. Samtidigt så sker mycket av genomförande och idéutveckling på lokal och regional nivå. Därför har vi utvecklat vår samverkan med Centerpartiets ledande hälso- och sjukvårdspolitiker, så att man ökar erfarenhetsutbytet mellan regionerna och sprider goda exempel.

Anders W Jonsson ser stora utmaningar de kommande åren:

– Vi måste öka tillgängligheten till sjukvård i hela landet, korta köerna och arbeta för en ekonomi i balans. Det här är perspektiv som Centerpartiet länge lyft, och vi anser att det är viktigt att ligga i framkant och använda sig av forskning och innovation. Så skapar vi utformningen för ett välfärdssystem som kan möta människors behov. Genom borgerliga styren finns också förutsättningar för fler privata aktörer att ta plats för att ge god vård. 

Ett tufft ekonomiskt läge begränsar dock det politiska handlingsutrymmet i många regioner. Flera har valt skattehöjningar som ett sätt att försöka hantera stora underskott. Det gäller bland annat blocköverskridande styren som Östergötland och Jönköping. Men även borgerliga styren som Skåne och Blekinge har valt att höja skatten.

Särskilt turbulent har situationen varit i Blekinge, som haft det första maktskiftet på 95 år. Där mildrades skattehöjningen till 40 öre sedan Socialdemokraterna fått stöd av SD för den linjen. Under våren har sjukvårdsdirektören hunnit få sparken och Moderaternas regionstyrelseordförande Alexander Wendt har avgått av hälsoskäl. Trots skattehöjningen för i år talas det redan om nya höjningar.

En annan svårighet för ett flertal av de borgerligt styrda regionerna är att man regerar i minoritet. I exempelvis Skåne, med tydliga skiljelinjer mellan blocken, ger det SD en stark position. 

I ett mejl till Läkartidningen beskriver SD-ledamoten Mats Erlandsson, med en bakgrund som specialist i anestesi- och intensivvård, att Allians för Skåne fått SD-stöd för ett nytt politiskt styrsystem med sjukhusstyrelser som förenklar för de borgerliga partierna att få igenom sin politik.

På vissa punkter är Sverigedemokraterna kritiska, som handläggningen när en ny hälso- och sjukvårdsdirektör rekryterades och planerna på fler vårdval som enligt SD kan missgynna de mest vårdbehövande patienterna.

I motsats till flera sydsvenska kommuner finns ännu ingen öppning för ett regelrätt samarbete mellan SD och borgerliga partier inom Region Skåne.

»Då alliansen styr i minoritet finns ett embryo till dialog, vilket vi tror kommer att öka allteftersom«, skriver Mats Erlandsson och tillägger även: »Vi tror på dialog och samarbete med M och KD. Efter nästa val kan vi ha en annan bild.«

Anna Mannfalk, moderat vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, tonar ner svårigheterna för Allians för Skåne att få igenom sin politik.

– Allianssamarbetet fungerar utmärkt i Skåne och det finns möjligheter att förankra beslut, bland annat inom de parlamentariska grupper som regionen har, och vi kan antingen få stöd från S-sidan eller SD.

Hon lyfter fram en planerad satsning på personalstyrda enheter som exempel på hur vårdpersonal kan märka maktskiftet i Skåne.

– Det kommer att ge möjligheter att påverka och styra den egna verksamheten mer lokalt, och vi vet att intresse finns. Vi behöver ta fram ett regelverk, och sedan tänker vi oss att pröva modellen för två hälsovalsenheter och kanske även en del av ett sjukhus som fungerar att delvis brytas loss organisatoriskt från sjukhusets övriga verksamhet, säger Anna Mannfalk.

Vad är aktuellt med nya vårdval?

– Ett togs bort under perioden när sossarna styrde, och vi utreder nu två nya vårdval med fokus på psykiatri samt öron-näsa-hals. Men det är olyckligt om det rycks bort och läggs till vårdval hela tiden utifrån politiska skiften, och därför ska nya förändringar absolut inte hastas fram.