»Statligt ansvar för vården ger mindre politisk klåfingrighet«

Kan en annan styrning av sjukvården, till exempel förstatligande, leda till kortare köer och bättre förutsättningar för exempelvis handledning av yngre läkare? Det var frågan för Sveriges läkarförbund students seminarium i Almedalen.

Göran Stiernstedt, läkare och regeringens utredare för utredningen »Styrning för en mer jämlik vård«, anser att det finns stora brister i styrningen av sjukvården. Kritiken gäller såväl staten, som har en sorts övergripande roll, och regionernas styrning av sjukvården.

Enligt Göran Stiernstedt har regionerna en väldigt detaljrik och splittrad styrning, som i vissa fall är »rent innovationsfientlig«. Dessutom menar han att styrningen ofta premierar en ensidig sjukvårdsproduktion, vilket bidrar till en ineffektiv sjukvård.

– Men jag tror inte staten är bättre på att utföra sjukvård, sa Göran Stiernstedt.

Samtidigt pekade han på att finns andra lösningar.

– Jag är själv ganska förtjust i systemet i Norge där man förstatligade sjukhusen. Jag tror att en av de största utmaningarna i framtiden är hur vi skapar hälsa. Det gör man i lokalsamhället. Är den nära vården statlig tror jag avståndet blir väldigt långt. Man kan tänka sig att man kan avskaffa landstingen och att man gör den nära vården kommunal, fortsatte han.

Theodor Lav, ordförande i SLF student, frågade om en annan styrning skulle kunna bidra till kortare vårdköer, mer tid för handledning och en satsning på yngre läkare.

– Ja, det tror jag, sa Göran Stierstedt och fortsatte:

– Värdet byggs utifrån patientmötet, och att se till att mötet blir bra är egentligen alla andra nivåers uppgift. Hade man den insikten och arbetade på det sättet tror jag att attraktiviteten skulle öka.

Kristdemokraterna är ett parti som förespråkar att staten får huvudansvar för sjukvården.

Lisbeth Friman, regionrådssekreterare för Kristdemokraterna i Region Stockholm, tog upp ett antal ojämlikheter i vården mellan olika regioner som ett argument för en förstatligad sjukvård. Det handlar exempelvis om skillnader i dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, komplikationer efter operation, tillgång till specialister och läkemedelsgenomgångar.

– Ingen har ett nationellt ansvar över vården. Någon kanske invänder med att det finns gemensamma nationella riktlinjer och vårdprogram. Men då vill jag säga att fortfarande har landstingen sin egen plånbok och sina egna politiker som ska ta besluten. I dag sitter varje landsting och gör på sitt eget sätt. Därför vill vi ha en övergripande nationell styrning av sjukvården. 

Anders W Jonsson, sjukvårdspolitisk talesperson för Centerpartiet, höll med om att det behövs mer övergripande nationell styrning.

– Men det betyder inte förstatligande av vården. Vi har stora skillnader i svensk sjukvård, men det har vi också inom landstingen. Lösningen är inte en och samma huvudman. Man kan få till en starkare nationell styrning, exempelvis genom att använda lagstiftning på ett helt annat sätt.

Han varnade också för att en stor strukturell förändring av sjukvården, likt den polismyndigheten tidigare genomfört, kan få ödesdigra konsekvenser. Han är inte heller helt såld på idén med statliga sjukhus.

– Det är en intressant tanke att förstatliga sjukhusen och göra primärvården kommunal, men där skulle vi skapa ett enormt krondike i sjukvården: specialistvården å ena sidan och primärvården å andra sidan, sa Anders W Jonsson.

Listbeth Friman menade dock att om man får upp styrningen på statlig nivå så kommer den politiska klåfingringheten minska. 

– Man kommer se till ett större sammanhang och titta på hela Sverige, och alla olika klossar i sjukvården behöver inte ha sitt revir, sa hon.