Under några års tid har poängen som krävts för antagning till läkarprogrammen i Sverige i regel sjunkit. När nu det andra antagningsbeskedet inför höstens terminsstart har kommit, kan man skönja en avvikelse från det mönstret.
Vid samtliga lärosäten är antagningspoängen något högre i urvalsgrupp BI, gymnasiebetyg utan komplettering, om man jämför med i fjol (se tabell nedan). Störst förändring ser man vid Linköpings universitet, från 21,30 i fjol till 21,56 i år. I den mindre urvalsgruppen BII (betyg med komplettering) har poängen däremot sänkts i samtliga fall.
Antagningen via högskoleprovet är i stort sett oförändrad. Vid Göteborgs universitet har lägsta antagningspoäng höjts något och vid Karolinska institutet har den sänkts.
Ett par utbildningar använder alternativa urval i lite större omfattning. En tredjedel av studenterna som antas till läkarprogrammet vid Karolinska institutet antas genom alternativt urval. Det bygger på en »bedömning av den sökandes motivation och lämplighet« och involverar bland annat ett begåvningstest och en intervju. Högsta meritpoängen är 70 och i år krävdes 55, samma som i fjol.
Även Umeå universitet tillsätter en tredjedel av platserna genom alternativt urval. I år krävdes 36,15, vilket kan jämföras med 36,28 i fjol. Max är 42,50.
Som Läkartidningen berättat tidigare i år har färre studenter sökt till läkarprogrammen. Totalt har drygt 30 800 personer sökt till hösten. Det är mer än 3 000 färre än till hösten 2018.
Mer statistik finns på Universitets- och högskolerådets webbplats.
Läs även:
