Läkaren och forskaren, vars fynd fått mycket uppmärksamhet, hade fram till 2016 en ledande position på det läkemedelsföretag i Stockholm som han själv varit med och grundat.

För drygt ett år sedan dömdes forskaren – vilket Läkartidningen berättat – för företagsspionage och brott mot upphovsrättslagen, efter att laddat ned en databas med patientobservationer från en pågående klinisk studie när han lämnade företaget ifråga.

Forskaren, som ansåg sig ha handlat i nöd eftersom han var den enda som kunde ansvara för patientsäkerheten i studien, fick villkorlig dom och böter.

Men domen i tingsrätten överklagades och nu frias han helt i Patent- och marknadsöverdomstolen, som är en särskild domstol i Svea hovrätt, rapporterar Nyhetsbyrån Siren. 

Enligt domstolen väger patientsäkerheten i fallet tyngre än investeringsskyddet.

Patent- och marknadsöverdomstolen anser visserligen inte att forskaren agerade i nöd när han laddade ned databasen. Inte heller var han att betrakta som en garant för patientsäkerheten.

Enligt domen faller dock forskarens agerande under ansvarsfrihet på grund av läran om social adekvans, ett begrepp som innebär möjligheten att »bedöma en annars otillåten gärning som tillåten med stöd av oskrivna regler om social adekvans«.

Patent- och marknadsöverdomstolen anser att det inte framkommit annat än att forskaren agerade i syfte att upprätthålla patientsäkerheten även efter att han lämnat företaget – och att bedömningen av om gärningen ska anses straffbar måste ske i ljuset av detta.

Domstolen drar slutsatsen att hans agerande måste vara tillåtet, just på grund av läran om social adekvans. Därmed ska han inte heller dömas för brott mot upphovsrättslagen, enligt domen.

Efter en tidigare skiljedom har dock forskaren fått betala en halv miljon kronor till företaget.