Ekonomin för både regioner och kommuner ser fortsatt kärv ut. Det beror inte minst på den förändrade demografin. Antalet personer över 80 år beräknas öka med 47 procent, motsvarande ungefär en kvarts miljon människor, de kommande 10 åren.
Samtidigt går Sverige in i en lågkonjunktur. Och Sveriges Kommuner och landsting, SKL, ser ingen ljusning på åtminstone ett decennium.
– Det här ingen konjunkturnedgång som varar några år. Den kommer hålla i sig till 2030-talet, sa SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog under en presentation av ekonomirapporten.
Hon menar att om regionernas ekonomi ser bra ut på pappret beror det på nya redovisningsregler. Överlag ligger regionernas ekonomi nu på nollan, men sju regioner räknar med negativa resultat enligt en enkät som SKL har gjort. Det är bara två regioner som har ekonomisk balans inom den somatiska hälso- och sjukvården och kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka i en alltför hög takt. 2018 var kostnadsökningen den största på 15 år.
I det här läget har SKL flera uppmaningar till staten. Det första är att statens riktade bidrag måste minska till förmån för de generella. Riktade statsbidrag kommer med krav på åtgärder som ibland kan kosta regionerna mer. Och när bidragen tar slut ligger kraven kvar.
– En lite förgiftad gåva, skulle man kunna kalla det för, sa Annika Wallenskog.
SKL tycker också att regioner och kommuner har fått ansvar för fler uppgifter, vilka staten behöver kompensera för i större utsträckning. Staten borde också ta ett större ansvar för den demografiska utvecklingen, kompetensförsörjningen och den digitala infrastrukturen.
Regionerna å sin sida måste våga effektivisera. Antalet helårsarbetande läkare i den specialiserade vården har ökat över 20 procent på tio år. Samtidigt har vårdtillfällena i den öppna specialiserade vården bara ökat 2 procent och i den slutna vården har de minskat. Därför måste regionerna anpassa bemanningen efter det förändrade uppdraget, menar SKL.
Organisationen anser också att både regionerna och kommunerna måste förändra arbetssätt med exempelvis digitalisering. Man måste också arbeta mer med förebyggande hälsa och öka sysselsättningsgraden för anställda.
Men i stort måste staten ta ett större ekonomiskt ansvar för att regionerna ska klara de hårdare ekonomiska tiderna, säger SKL:s ordförande Anders Knape.
– Tyvärr får jag konstatera att om vi inte kommer i bättre dialog med nationella nivån blir det här väldigt tufft.
Rapporten finns på SKL:s webbplats.
Läs även:
