Det är Universitetskanslerämbetet (UKÄ) som har tittat närmare på hur forskarutbildning påverkar löneutvecklingen. 

I rapporten konstaterar myndigheten att en examen på forskarnivå ger en positiv löneutveckling på längre sikt. Däremot tycks forskarutbildning inte påverka lönen på kort sikt – oavsett examen, vilken sektor eller vilket län personen arbetar inom.

Men området medicin och hälsovetenskap sticker alltså ut som ett undantag. 

Enligt undersökningen hade den med forskarutbildning inom det här området något högre lön jämfört med motsvarande grupp utan forskarutbildning, även på kort sikt.

Just detta – att det verkar finnas ekonomiska incitament för forskarutbildning – skulle enligt Universitetskanslerämbetet kunna förklara varför medicin och hälsovetenskap är det område där antalet och andelen svenska doktorander minskat minst under de senaste decennierna.

För att ge ett mer precist svar på varför området medicin och hälsovetenskap sticker ut krävs dock ytterligare undersökningar, enligt Martin Söderhäll, ansvarig utredare på Universitetskanslerämbetet.

– Men en rimlig hypotes är att det inom vissa sektorer finns en tydligare arbetsmarknad för forskarutbildade, säger han i ett uttalande på myndighetens webbplats.

Om rapporten

UKÄ har matchat jämförbara individer med och utan examen på forskarnivå med varandra. I undersökningen har man tittat på personer födda mellan 1970 och 1985 som har svenska gymnasiebetyg. Underlaget för studien är statistik från SCB. Rapporten är en del av projektet Fokus forskarutbildning som pågår fram till slutet av 2020. I projektet ska UKÄ undersöka forskarutbildningen ur olika aspekter.

Källa: Universitetskanslerämbetet