Gill Kullberg, verksamhetschef för kvinnokliniken i Region Örebro. Foto: Lars-Göran Jansson/Region Örebro
I juni 2019 stängde förlossningen i Karlskoga efter att verksamhetschefen för kvinnokliniken i Region Örebro län, Gill Kullberg, kommit fram till att det inte gick garantera patientsäkerheten för akut sjuka nyfödda barn. Efter en utredning av tjänstemännen beslutade dock hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Örebro län i augusti att förlossningen skulle öppnas igen. Och det skulle göras »skyndsamt«.
Men så har det ännu inte blivit. Och frågan är om man är närmare ett öppnande nu än i somras när verksamheten stängdes.
Under hösten har en grupp verksamhetschefer haft uppdraget att svara på två frågor: vad som krävs för att stabilisera akut sjuka nyfödda barn vid Karlskoga lasarett, och hur man kan säkra transporten av nyfödda sjuka barn till en neonatalenhet i Örebro. Svaren har redovisats till hälso- och sjukvårdsdirektören som i sin tur ska presentera en plan för politikerna i nämnden.
– Vi har kommit fram till att det krävs en sjukhusbunden barnläkarjour i Karlskoga, vilket inte funnits tidigare. Det är också nödvändigt att det vid varje arbetspass finns en barnmorska eller sjuksköterska som har kompetens att vårda sjuka nyfödda barn, säger Gill Kullberg angående frågan om att stabilisera nyfödda.
Att utbilda barnmorskor eller sjuksköterskor är fullt möjligt, menar hon. Den springande punkten är i stället att lyckas rekrytera och behålla barnläkare, anestesiologer och gynekologer som har kompetens och rutin.
För att säkra transporterna måste Karlskoga lasarett kunna släppa ifrån sig en erfaren anestesiolog. Och för att kunna göra det måste jourlinjen dubblas med en bakjour, något som i dag inte finns.
– Det är ett antal personer till som man måste rekrytera för att det ska vara genomförbart att öppna förlossningen igen, säger Gill Kullberg.
Men hon påpekar att barnenheten i Karlskoga har annonserat efter barnläkare sedan oktober utan att ha fått en enda ansökan. Även neonanatal på Universitetssjukhuset Örebro har haft problem att hitta läkare.
Ett öppnande av förlossningen ligger alltså rätt långt bort?
– Ja, det anser jag, säger hon och fortsätter:
– Enligt min bedömning är det osannolikt att det går att rekrytera de här erfarna specialisterna och ha dem på plats under 2020.
Gill Kullberg ställer sig också frågande till om det är möjligt eller ens rimligt att göra alla rekryteringar som behövs för att öppna förlossningen i Karlskoga. Lasarettet har hanterat cirka 500 förlossningarna per år och Örebro ligger mindre än 5 mil bort.
Politikernas ambition är fortfarande densamma som tidigare: att öppna förlossningen skyndsamt. Men innan hälso- och sjukvårdsdirektören har presenterat en sammanfattning av vad som krävs – i kompetens, pengar och tid – är hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Karin Sundin (S) ändå försiktig med besked.
Tycker du fortfarande att det är värt att satsa på en förlossning i Karlskoga?
– Det är lite tidigt att ställa den frågan till mig. Men så här långt är alla politiska partier överens om att vi ska driva förlossningsvård på två ställen i länet. Men någonstans finns en gräns för hur mycket resurser det kan få ta i anspråk och om det över huvud taget är realistiskt, säger hon.
Läs även:
