I början av oktober presenterades Göran Stiernstedts utredning »Digifysiskt vårdval«.
Nu har Sveriges läkarförbund lämnar sitt remissvar. I svaret uttrycks en besvikelse över att utredningen föreslår att listning fortsatt ska se på utförarnivå och inte direkt på läkare.
Läkarförbundet anser att listning för hela befolkningen på läkare är av »central betydelse«, för att säkra kontinuitet och tillgänglighet. Förbundet menar att utredningens förslag innebär att den genomgripande förändring som primärvården behöver, inte minst för att rekrytera läkare, uteblir.
Ett skäl till utredningens förslag om listning på vårdcentral är att det anses bäst för att bevara styrkorna i den svenska primärvården, med teamarbete och multiprofessionalitet. Ett annat skäl är att det är utförarnivån som är juridisk avtalspart.
Det argumentet ger Läkarförbundet inte mycket för.
»Läkarförbundet ser inte frågan om juridisk avtalspart som omöjlig att hantera. Den var fullt hanterbar under Husläkarlagen. Det finns heller inte en motsättning mellan personlig listning och möjligheten att fullt ut tillvarata svensk primärvårds breda multiprofessionella kompetens«, skriver förbundet.
Distriktsläkarföreningen (DLF) är inne på samma linje. Enligt DLF bör listning endast ske på läkare eftersom det bara är en läkare som kan ta ett övergripande medicinskt ansvar.
»Att lista på läkare är också ett sätt att tydliggöra hur många personer varje läkare egentligen ansvarar för och därmed ett verktyg för planering och dimensionering. Utan obligatorisk listning på läkare osynliggörs den stora bristen på allmänläkare.«, skriver DLF.
Liksom Läkarförbundet instämmer DLF i slutsatsen att det behövs en begränsning av hur många patienter en vårdgivare kan ansvara för. Däremot är man kritisk till förslaget att det ska vara regionerna som ska få besluta om listningsbegränsningen. DLF anser att enskilda utförare själva bäst vet var gränsen för det egna åtagandet går.
Utredningen har också förslag som berör de digitala vårdgivarna. Utredningens mål är att skapa ett »integrerat digifysiskt vårdval« i primärvården, där tanken är att patienten ska vända sig till samma aktör oavsett om det görs via digitalt besök eller fysiskt.
Konsekvensen blir bland annat att digitala vårdgivare exempelvis kan behöva erbjuda fysisk vård, eller fungera som underleverantör av digital vård till en utförare av fysiska besök.
Både Läkarförbundet och DLF ställer sig positiva till förslagen om att digital vård ska integreras i den ordinarie vården.
Sveriges tre största digitala vårdgivare; Kry, Min Doktor och Doktor.se har skrivit ett gemensamt remissvar där de säger nej till flera av utredningen förslag.
Bland annat motsätter de sig att listning förs in i lagstiftningen, och att tillfälliga besök hos en annan utförare där patienten inte är listad begränsas.
»Detta är förslag som kraftigt skulle begränsa både friheten för patienten att välja vårdgivare och som i sämsta fall också skulle kombineras med förslaget om listningstak vilket skulle skapa undanträngning och inlåsningseffekter för patienterna«, skriver företagen.
De avstyrker också förslaget om att patienter måste knytas till en namngiven läkare, bland annat med hänvisning till att det inte kommer vara möjligt med de förmodade svårigheterna med kompetensförsörjningen.
Däremot är företagen positiva till förslagen om enhetlig patientavgift, gemensamma ersättningsprinciper och en översyn av riksavtalet för utomlänsvård.
Samtliga remissvar på slutbetänkandet »Digifysiskt vårdval« finns att ta del av på regeringens webbplats.
Läs också:
