Madeleine Liljegren, Sylfs ordförande.

För fem år sedan fattade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ett principbeslut om att icke-legitimerade läkare före AT inte ska arbeta ensamma utan handledning på akuten. Bakgrunden var bland annat en händelse i Region Norrbotten då en läkare, som var anställd med vikariatsförordnande, gjorde en felaktig bedömning som fick allvarliga konsekvenser för patienten.

Men en kartläggning som det granskande radioprogrammet Kaliber har gjort visar att det fortfarande är vanligt. Vart tredje akutsjukhus låter olegitimerade läkare före AT jobba ensamma på akuten. På fem sjukhus sker det minst en gång i veckan och på fem andra varje månad.

Sylfs ordförande Madeleine Liljegren reagerar starkt på det som framkommer i programmet.

– Jag blev djupt berörd. I programmet redogör de för väldigt tragiska konsekvenser både för patientsäkerheten och för de stackars underläkarna som har lämnats helt utan stöd.

Samtidigt är hon inte särskilt förvånad. Färska siffror från en än så länge opublicerad enkätundersökning från Sylf visar att mer än var tredje underläkare före AT – 37 procent – har jobbat utan legitimerad kollega på plats.

Varför ser det ut så här?

– För att regionerna inte tar sitt lagstadgade ansvar att tillhandahålla AT-platser. De har totalt ignorerat det under flera år, vilket gjort att vi har en stor bulk av underläkare som väntar och väntar på sin AT. AT är en reglerad tjänst, men det är inte vikarierande underläkare. Då är det lättare för regionerna att sätta in dem i ledet. De kräver inte handledning och är mycket billigare än AT-läkare, säger Madeleine Liljegren.

De senaste åren har antalet nya platser på läkarutbildningarna ökat kraftigt, i enlighet med regeringens vilja. Under samma period har AT-platserna, som redan tidigare var för få, inte utökats i samma utsträckning. Enligt Sylf råder det ett underskott på 370 AT-platser, och väntetiden på att få en AT-tjänst är i snitt elva månader.

Vilka konsekvenser ser ni att det får för underläkarna?

– En undersökning som vi gjorde förra sommaren visade att en tredjedel av de unga läkarna på allvar funderar på att lämna vården. De vanligaste skälen som de uppgav var just lång väntan på AT och dålig arbetsmiljö och bristande stöd i väntan på AT. Man får gå ensam på hjärtstopp eller andra akuta situationer. Det skapar förstås en stark etisk stress.

Förra året tillkom bara tre nya AT-platser, och i juli, när bastjänstgöringen införs, tas regionernas lagstadgade ansvar för att tillhandahålla AT-tjänster bort. Det oroar Sylf.

– Vi är rädda att det blir ännu mer eftersatt nu när lagkravet försvinner och att regionerna går över till BT-fokus. Samtidigt är de största kullarna någonsin på väg ut och behöver göra AT, säger Madeleine Liljegren.

Vad bör göras för att lösa problemet?

– Fler AT-platser måste till. Staten måste gå in och ta ansvar med riktade medel till regionerna. Det ska vara öronmärkta pengar just till AT-platser. Regionerna går med underskott, och en del säger rakt ut att de inte har råd att anställa fler AT-läkare.

Bör tillsynsmyndigheterna sätta hårdare press på regionerna?

– Ja. Har man underläkare före AT så måste de garanteras en legitimerad kollega på plats enligt Ivo:s beslut. Allt annat är oacceptabelt.

Madeleine Liljegren föreslår att regioner inte ska tillåtas anställa nya olegitimerade läkare före AT om de inte klarar av att uppfylla Ivo:s krav.

– Klarar man inte det, har man avsagt sig patientsäkerhetsansvaret, och då tycker jag inte att Socialstyrelsen ska utfärda särskilda förordnanden. Det är ganska skarpt, men något måste hända. Vi ser patienter och underläkare som far illa. Principbeslutet får inte bara bli en pappersprodukt.

Hur arbetar Läkarförbundet och Sylf med detta?

– Vi arbetar framför allt med att försöka uppmärksamma frågan, inte minst i lokala förhandlingar. Vi pushar hela tiden på om fler AT-platser.

Madeleine Liljegren ser även att det finns ett ansvar att informera regionpolitikerna om hur läkaryrket fungerar. Sylfs lokalföreningar vittnar om att politikerna inte alltid förstår att läkaryrket är ett lärlingsyrke och att AT är en reglerad tjänst som kräver att man uppfyller vissa mål.

– På många håll ses en läkare som en läkare.

Läs också:

Icke–legitimerade läkare arbetar ensamma på vart tredje akutsjukhus

Stopp för AT-läkare utan stöd på akuten i Oskarshamn

Oacceptabelt att AT-läkare arbetar ensamma på akuten

Sju av tolv granskade akutmottagningar uppfyller inte IVO-krav

IVO: Nej till ensamarbete på akuten för icke färdigutbildade

Mer information:

Ivo:s principbeslut »Icke legitimerade läkare som arbetar på akutmottagning«

I Ivo:s rapport »Högre kompetens på våra akutmottagningar« från 2017 går det att läsa mer om tillsynsmyndighetens inställning.