– Är man intresserad av att sänka förekomsten av vårdskador så måste man tänka på detta, sa Marion Lindh på Patientsäkerhetsdagen som hölls på Svenska läkaresällskapet fredagen den 24 april.

Hon är patientsäkerhetsstrateg och före detta chefläkare i Stockholms läns landsting och har intresserat sig för sambandet mellan hur personalen i vårdteamen beter sig mot varandra och inträffade avvikelser.

I Sverige finns väldigt lite forskning om så kallat disruptive behavior eller oprofessionellt respektlöst beteende som det brukar benämnas på svenska. I USA är ämnet desto mer belyst. På senare år har även Kanada, England, Nya Zeeland och Norge intresserat sig för ämnet. Och i Danmark har det lyfts fram som ett viktigt område på den senaste patientsäkerhetskonferensen.

– Det finns en hel del studier som bekräftar att våra beteenden – oavsett om det handlar om bristande kommunikation i allmänhet eller aggressiv kommunikation – påverkar vårdresultaten. I kirurgteam kan man se hur det leder till både väldigt allvarliga skador och dödsfall.

Marion Lindh pekar på en studie från 2014: »Influences of surgeon behavior on trainee willingness to speak up: a randomized controlled trail«.

I studien har man utsatt studenter för en operation där lärandemiljön i det ena fallet är vänlig, i det andra otrevlig. I samtliga fall gör kirurgen ett misstag. Den centrala frågan i studien är hur benägna studenterna är att höja stämman för att påtala kirurgens miss i de olika miljöerna. Skillnaden är slående.

– Ungefär 23 av 28 unga doktorer vågar säga ifrån om de var inne i en vänligt präglad situation. Men bara 8 av 27 vågade säga något i en otrevlig, säger Marion Lindh.

I en annan studie har teamklimatet vid hundra intensivvårdsenheter i amerikanska delstaten Michigan granskats. Några hade ett starkt teamklimat, andra ett svagare. Samtliga fick i uppgift att införa det evidensbaserade CVK-paketet för att patienterna inte skulle drabbas av sepsis. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan ett svagt teamklimat och en sämre förmåga att kunna införa paketet.

Lucian Leape, professor i hälsofrämjande arbete vid Harvard School of Public Health, brukar dela in det oprofessionella respektlösa beteendet i olika kategorier. Ett par exempel är aggressivt beteende och passivt aggressivt beteende. Det förstnämnda kan handla om omotiverad ilska, slagsmål, grovt språk och sexuella trakasserier. Det sistnämnda om utfrysning, fientliga mejl, ett nedlåtande beteende eller att skylla ifrån sig.

Det finns inga svenska prevalensstudier av hur vanligt förekommande beteendet är i svensk sjukvård. I England mäts det däremot varje år bland läkare under utbildning.

– I de flesta fall fungerar det väldigt bra i teamen, men 8 procent av engelska unga läkare har stött på respektlöst beteende och 13 procent har sett det, sa Marion Lindh.

Hon tog även upp Sveriges yngre läkares förenings senaste AT-rapport, där frågor ställts om upplevd diskriminering. Resultatet visade att 30 procent av underläkarna känt sig diskriminerade. De tycker sig bli bemötta sämre, upplever sig mötas av nedsättande kommentarer och/eller att deras kompetens ifrågasätts på oskäliga grunder (Läkartidningen nr 13/2015).

– Det är en anmärkningsvärt hög nivå. Det är verkligen något att ta till sig. De här beteendena riktar sig egentligen till alla, men de yngre är oftare utsatta.

Att se och erkänna problemen med oprofessionellt, respektlöst beteende är grundläggande för att nå en förändring, enligt henne. Arbetsmiljön och ledarskapet är viktiga faktorer. Dåligt beteende tenderar att vara vanligare förekommande i en dålig och påfrestande arbetsmiljö. 

På Vanderbilt University Medical Center i USA har man infört nolltolerans mot oprofessionellt, respektlöst beteende. Redan vid introduktionen får den anställde information om vad som tolereras och inte, och vad som sker om man bryter mot uppförandekoderna. De arbetar genom två enheter för att stödja personal som beter sig olämpligt och har ett program där individen får hjälp att förändra sig. Man gör även grundliga utredningar för att hitta orsakerna bakom beteendet. 

– Numer ägnar sig Lucian Leape huvudsakligen till att diskutera glädje i arbetet, arbetsvillkor och respektfullt beteende i vårdteamen. Han ser det som ett grundläggande rekvisit för att kunna hålla vården säker, sa Marion Lindh och citerade den kände professorn:

– Om en organisation tolererar respektlösa beteenden är den inte säker för patienter och fientlig mot sina medarbetare.

Läs mer: I Läkartidningen nr 20–21 kommer en artikel av Marion Lindh, Annelie Bergens och Magna Andreen Sachs om när beteendet blir en patientsäkerhetsrisk. Den är en del i den pågående serien om patientsäkerhet.

Dåligt uppförande patientsäkerhetsrisk. En längre intervju med Marion Lindh i Läkartidningen nr 24–25/2011.