Annons
Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Barnvaccinationsprogrammet – effektivt men otillräckligt

Originalstudie 16 JAN 2017 Det svenska barnvaccinationsprogrammets utveckling har bidragit till minskad sjuklighet i vanliga infektionssjukdomar. Här presenteras allvarliga infektionsfall som krävt sjukhusvård av barn i sjukdomar som vi har möjlighet att vaccinera mot, men som inte ingår i vaccinationsprogrammet. ()

Läkemedelsriktlinjer för bipolär sjukdom följs i hög utsträckning

Originalstudie 11 JAN 2017 Rekommendationer för läkemedelsbehandling vid bipolär sjukdom följs i hög utsträckning i klinisk vardag, visar en analys av data från det nationella kvalitetsregistret BipoläR. Behandlingen skiljer sig väsentligt mellan bipolär sjukdom typ I och typ II. ()

Korsreaktivitet mellan topikal och systemisk kortikosteroid

Läkemedelsfrågan 10 JAN 2017 Vilken systemisk kortikosteroid kan man ge vid topikal allergi mot tixokortolpivalat? ()

Remiss med bild – jämlik och kostnadseffektiv vård

Originalstudie 10 JAN 2017 En remiss med bild innebär en långt ifrån obetydlig kostnadsbesparing och en mer jämlik vård där patienterna kan få tillgång till dermatologisk specialistbedömning utan resa till specialistklinik. Det visar en studie som gjorts vid Norrlands universitetssjukhus.  ()

Mjältsekvestrering hos barn med sicklecellanemi

Översikt 21 DEC 2016 Akut mjältsekvestrering är en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn med sicklecellanemi och beror på att blod plötsligt ansamlas i mjälten med splenomegali, akut anemi och hypovolemisk chock som följd. Akut transfu­sion med erytrocytkoncentrat är ofta livräddande. ()

Ny vårdmodell för prevention efter akut kranskärlssjukdom

Rapport 19 DEC 2016 Kardiologföreningens arbetsgrupp för levnadsvanor och arbetsgruppen för SPICI-studien har tillsammans med Riksförbundet HjärtLung tagit fram en ny vårdmodell för prevention/rehabilitering vid kranskärlssjukdom. ()

Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom

Temaartikel 07 DEC 2016 Personlighetssyndrom som innefattar emotionell instabilitet kan förstås utifrån ett informationsbearbetningsperspektiv, hjärnforskning och vår kunskap om ADHD. Detta kan underlätta framtida diagnossättning och behandlingsalternativ. (1 kommentar)

Risk för våld och kriminalitet vid personlighetssyndrom

Temaartikel 07 DEC 2016 Vid personlighetssyndrom och förhöjd våldsrisk bör man behandla dels behandlingsbara komponenter i individens specifika personlighetssyndrom, dels samtidiga substansproblem, psykossymtom och uppmärksamhetsstörningar. Läkemedel som minskar impulskontroll, till exempel bensodiazepiner, ska inte användas. En social miljö där droger, kriminellt umgänge och närhet till potentiella våldsoffer kan undvikas är önskvärd. ()

Patienten man minns: ofta den med personlighetssyndrom

Temaartikel 07 DEC 2016 Personlighetssyndrom är vanliga och förekommer ofta tillsammans med annan psykisk och fysisk sjuklighet. Mötet med patienter med personlighetssyndrom väcker inte sällan frustration och vanmakt. Bemötandet måste präglas av respekt och hög grad av professionalism. ()

Självskadebeteende vanligt även utan personlighetssyndrom

Temaartikel 07 DEC 2016 Undersökningar bland skolungdomar visar att cirka hälften bejakar självskadebeteende vid något enstaka tillfälle, medan upprepat självskadebeteende förekommer hos 13–14 procent. Självskadebeteende förekommer vid flertalet psykiatriska tillstånd, och även hos personer som saknar andra symtom på psykisk sjukdom.  (1 kommentar)

Följsamhet och tålamod krävs för att möta dessa patienter

Temaartikel 07 DEC 2016 Patienter med personlighetssyndrom erbjuder särskilda utmaningar i fråga om bemötande. De flesta behandlingsstudier har gjorts på borderline-­formen av personlighetssyndrom. Av de specifika psykologiska behandlingar som är utvärderade vid borderline-formen har dialektisk beteendeterapi det starkaste forskningsstödet, följt av mentaliseringsbaserad terapi. ()

En angelägenhet för alla i sjukvården

Temainledning 07 DEC 2016 Personlighetssyndrom är vanligt förekommande och påverkar interaktionen mellan patient och behandlare liksom även behandlingsutfallet vid andra former av fysisk eller psykisk ohälsa. De är därför en angelägenhet för alla som arbetar inom sjukvården, skriver gästredaktör för temat, Lisa Ekselius. ()

Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos?

Temaartikel 07 DEC 2016 Personlighetssyndrom benämndes tidigare »personlighetsstörningar« och är vanligt förekommande, för­enade med sämre livskvalitet, funktionsbegränsningar och sämre hälsa, och de förblir ofta odiagnostiserade. Etiologin är komplex, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Ett personcentrerat, förståelseinriktat arbetssätt är viktigt för diagnostik och samarbetsallians. (3 kommentarer)

Elolyckor kan ge skador som visar sig efter lång tid

Översikt 01 DEC 2016 Långvariga/fördröjda effekter av strömgenomgång innefattar smärttillstånd, nedsatt muskelfunktion, lokal autonom dysfunktion, nedsatt psykiskt välbefinnande, kognitiva problem, hörselnedsättning och katarakt. Gott omhändertagande i akutskedet och tidig multidisciplinär uppföljning av komplicerade fall minskar troligen efterföljande morbiditet. ()

Robotassisterad kirurgi ökar – trots osäker kostnadseffektivitet

Översikt 30 NOV 2016 Användningen av robotassisterad kirurgi har ökat, men det är oklart om fördelarna med robotkirurgi leder till en större patientnytta som kan försvara högre kostnader. (1 kommentar)

Utveckling av medicinsk kunskap styr organisation av sjukvård

Vårdutveckling 29 NOV 2016 Rationalitetsproblem uppstår när moderna ekonomiska styrinstrument tillämpas på medicinska problem som inte är mogna för det och när väldefinierade medicinska tillstånd med hög kunskapsnivå styrs i feodala organisationsstrukturer; strukturer som passar bäst för att styra medicinska problem på låg kunskapsnivå. ()

Ny subtyp av molluscipoxvirus påvisad

Fallbeskrivning 28 NOV 2016 NGS-teknik är ett effektivt verktyg för identifiering och klassificering av nya eller ovanliga patogener och utgör ett viktigt komplement till traditionella analysmetoder. Här beskrivs ett fall av jättemollusk hos ett litet barn och hur diagnosen verifierades. ()

Intravenöst järn bör ges i miljö där anafylaxi kan omhändertas

Läkemedelsfrågan 28 NOV 2016 Kan Venofer ges i hemmiljö? ()

Frågan om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandling

Temaartikel 23 NOV 2016 Läkaren kan inte alltid utgå från att patienten vill ha alla tillgängliga livsuppehållande åtgärder. Vid »livshotande tillstånd« ska läkaren samråda med patienten och de närstående så att vårdens planering så långt det är möjligt stämmer överens med patientens önskemål. ()

En vård som breddas och berör alla

Temainledning 23 NOV 2016 Dålig prognos med kort förväntad överlevnad skrämmer oss alla. Och rädslan tycks många gånger begränsa sikten för oss, också professionellt. Det skriver Carl Johan Fürst, som är gästredaktör för temat Palliativ medicin. ()

Bostadsort avgör den palliativa vårdens resurser och kvalitet

Temaartikel 23 NOV 2016 Tillgången till palliativ vård är ojämlikt fördelad över Sverige och möter därmed inte behoven. Ett organiserat samarbete mellan landsting, kommuner och primärvård är avgörande för att patienter i livets slutskede ska kunna erbjudas bra vård. ()

Farmakologisk smärtlindring har central roll i palliativ vård

Temaartikel 23 NOV 2016 För framgångsrik smärtbehandling krävs en tydlig behandlingsstrategi baserad på aktuell smärtmekanism och information till patienten. Behandlingen bör utvärderas och eventuellt justeras. Starka opioider är den viktigaste preparatgruppen vid farmakologisk smärtlindring i palliativ vård. (1 kommentar)

Svenska palliativregistret visar kvaliteten på vård vid livets slut

Temaartikel 23 NOV 2016 Svenska palliativregistret följer kvaliteten på palliativa vårdåtgärder sista veckan i livet, oavsett diagnos och dödsplats. Registret täcker 89 procent av alla cancerrelaterade dödsfall och 65 procent av samtliga dödsfall i landet.  ()

Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig

Temaartikel 23 NOV 2016 När svårt sjuka patienter vårdas i det egna hemmet har närstående ofta en avgörande roll. Att vara förberedd har lyfts fram som viktigt för närstående. Det har visat sig relatera till flera positiva faktorer och anses skydda mot negativa konsekvenser. ()

Existentiell kris i livets slutskede förstärker de fysiska symtomen

Temaartikel 23 NOV 2016 Existentiell kris hos patienter i palliativ vård kännetecknas av påträngande tankar om döden, meningslösheten, den stora ensamheten, utsattheten och skuldfrågor. Kropp och själ interagerar, och det finns anledning att inkludera existentiella aspekter även vid symtomlindring. ()

Svåra samtal med patienter tränas på kurs med skådespelare

Temaartikel 23 NOV 2016 Läkares kommunikationsförmåga har betydelse för patienterna både psykiskt och fysiskt, och för läkares upplevelse av stress. De flesta patienter vill ha information om sin sjukdom av läkare som är uppriktiga, ger sig tid och är empatiska.  ()

»Hoppas på det bästa, planera för det sämsta«

Temaartikel 23 NOV 2016 Att identifiera patienter som troligen har kort tid kvar att leva, och att kommunicera detta med patienterna och deras familjer, kan främja etiskt viktiga värden som minskat lidande, ökad autonomi hos patienterna och delaktighet. ()

Män har bättre intensivvårds­överlevnad än kvinnor

Originalstudie 16 NOV 2016 Totalt 11 764 intensivvårdstillfällen vid Skånes universitetssjukhus analyserades avseende morbiditet och mortalitet. Fler män hade intensivvårdats, och männen var sjukare vid inläggning. Män hade lägre riskjusterad mortalitet än kvinnor. Detta var framför allt tydligt för diagnoserna hjärtstopp och septisk chock men även för malignitet. ()

Hypernatremi – vanligt tillstånd vid kritisk sjukdom associerat med hög mortalitet

Rapport 15 NOV 2016 Hypernatremi är vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningen. Tillståndet ökar mortalitet och morbiditet med förlängd vårdtid och ökad risk för komplikationer. ()

Överdosering av paracetamol med modifierad frisättning ökar

Originalstudie 09 NOV 2016 Antalet överdoseringar av paracetamol med modifierad frisättning ökar. Höga koncentrationer i sent skede av förgiftningen förekommer, varför den etablerade behandlingsregimen med N-acetylcystein är otillräcklig. I en ny studie utvecklade var femte patient leverpåverkan trots tidigt insatt antidotbehandling. Giftinformationscentralen har gett ut nya behandlingsråd. (1 kommentar)

NOAK-behandling ökar risken för gastrointestinal blödning

Originalstudie 07 NOV 2016 Hemoglobinvärdet är, tillsammans med S-kreatininvärdet, fortsatt det viktigaste blodprovet i uppföljningen av NOAK-behandling. Anamnes med kontrollfrågor avseende gastrointestinal blödning ska ingå. Kontroll av F-Hb kan övervägas, men en sådan regim bör utvärderas i större prospektiva undersökningar före generell implementering. (2 kommentarer)

Nationella riktlinjer ska förebygga frakturer

Temaartikel 02 NOV 2016 Årligen inträffar ca 70 000 osteoporosrelaterade frakturer i Sverige. Nationella riktlinjer är ett viktigt verktyg för att förbättra prevention och behandling av osteoporos och därigenom långsiktigt minska frakturrisken. ()

Fler utreddes för osteoporos efter införande av frakturkedja

Temaartikel 02 NOV 2016 Ett förändrat arbetssätt är nödvändigt för att upptäcka och behandla osteoporos. Resultaten i denna studie talar för att en frakturkedja har åstadkommit en betydande förbättring.  ()

Specifik träning hos äldre minskar risken för fall

Temaartikel 02 NOV 2016 Äldre bör få specifik balans- och styrketräning och individuell översyn av riskfaktorer för fall och frakturer. ()

»Frakturkedjor« är den mest effektiva sekundärpreventionen

Temaartikel 02 NOV 2016 Varannan frakturpatient får nya frakturer alternativt drabbas av refrakturering. Vårdkedjor med en dedikerad koordinator är den mest effektiva sekundärpreventionen, både i patientperspektiv och för samhällets vårdkostnadsutveckling. ()

Diagnostik, risk och indikation för behandling av osteoporos

Temaartikel 02 NOV 2016 Diagnostik vid osteoporos syftar till att identifiera högriskpatienter för framtida osteoporosfraktur. Riskvärdering är första steget och kan göras med etablerade metoder såsom frakturriskinstrumentet FRAX i kombination med patientens hälsostatus. ()

Fragilitetsfrakturer är fortfarande en utmaning

Temaartikel 02 NOV 2016 Det är frakturerna som spelar roll för patienter med osteoporos, och det är frakturerna som medför de stora kostnaderna för samhället och individen. ()

Bisfosfonater förstahandsval vid farmakologisk behandling

Temaartikel 02 NOV 2016 Många patienter med osteoporos och hög frakturrisk underbehandlas i dag, trots att evidensen är stark för de läkemedel som rekommenderas. ()

Folkhälsoproblem med vårdbrister

Temainledning 02 NOV 2016 Trots en stark utveckling inom osteoporosområdet får många patienter inte optimal vård i dag. Kristina Åkesson, gästredaktör för temat om osteoporos, skriver i inledningen till temat att osteoporosrelaterade frakturer är ett omfattande folkhälsoproblem. ()

Sekundär osteoporos ett ofta missat tillstånd

Temaartikel 02 NOV 2016 Sekundär osteoporos innebär att en tydlig orsak annan än hög ålder eller menopaus har identifierats. Flera stora grupper av patienter löper risk att utveckla sekundär osteoporos, vilket gör det nödvändigt att kunskap finns hos läkare inom både primärvård och sjukhusbaserad specialistsjukvård.  (1 kommentar)