Läkartidningen
Annons Annons
Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Elektrodfri pacemaker kan minska risker, men långtidsstudier saknas

Rapport 09 AUG 2018 Elektrodfria pacemakersystem erbjuder driftsäker stimulering med låg andel komplikationer. Men högre kostnad, begränsad tillgänglighet samt avsaknad av långtidsstudier begränsar användningen till särskilt utvalda fall. (2 kommentarer)

Fentanylplåster med ojämna tidsintervall kan inte förordas

Läkemedelsfrågan 07 AUG 2018 Dosering med ojämna intervall gör det svårt att förutsäga fentanyls farmakokinetik och kan därför inte rekommenderas, särskilt inte hos patienter med faktorer som gör dem särskilt känsliga för fentanyl såsom hög ålder, leverpåverkan eller samtidig medicinering med läkemedel som påverkar CYP3A4. ()

Möjlig ökning av närsynthet bland barn i Sverige

Originalstudie 25 JUL 2018 En studie av barn 4–7 år i Region Jönköpings län visar att glasögonförskrivningen för myopi ökat med 177 procent under åren 2012–2017. Risken för närsynthet påverkas både av ärftlighet och miljöfaktorer, varav de viktigaste är närarbete och tid inomhus. ()

Renässans för Lergigan med kraftig ökning av intoxikationsfall

Fallbeskrivning 24 JUL 2018 De senaste 10 åren har Giftinformationscentralen noterat en sjufaldig ökning av antalet förfrågningar angående överdoser med prometazin. Aktuella handläggningsråd presenteras. (1 kommentar)

Magsårssjukdomens paradigmskiften – från högspecialiserad vårdorganisation till egenvård

Vårdutveckling 20 JUL 2018 En uppgift för framtidens hälso- och sjukvård är att definiera och skapa organisationsstrukturer anpassade till medicinsk kunskapsutveckling. Med magsårsjukdomen som modell illustreras i artikeln väsentliga samband mellan medicinsk kunskapsutveckling, synen på vårdorganisation, läkarkontinuitet och samverkan mellan medicinska kompetenser.  ()

Citodon vid gastrisk bypass – blodkoncentrationer bör mätas

Läkemedelsfrågan 19 JUL 2018 En ordinär paracetamolbehandling (1 g × 3–4) kombinerad med oxikodonbehandling i ordinära doser skulle kunna vara ett alternativ till Citodon vid gastrisk bypass. ()

Utredningsnivån av vestibulära schwannom måste bli rimlig

Originalstudie 03 JUL 2018 Vanliga symtom vid vestibularisschwannom, en godartad tumör, är ensidig hörselnedsättning och ostadighet. SBU förordar MRT-undersökning av skallbas som primär undersökning vid hörsel­asymmetri. Men endast cirka en tredjedel av alla vestibularisschwannom växer. Många patienter genomgår därför MRT-skallbas/hjärna för att en patient med ett växande vestibularisschwannom ska hittas. Nationella riktlinjer för utredning av vestibularisschwannom efterfrågas nu. (2 kommentarer)

LCHF-kost gav svår keto­acidos hos patienter med typ 2-diabetes

Fallbeskrivning 02 JUL 2018 Patienter med okomplicerad typ 2-diabetes kan utveckla svår ketoacidos. En ny klass av antidiabetiska läkemedel, SGLT2-hämmare, förefaller i vissa fall framkalla eller förvärra ketoacidos. Vid två fall av typ 2-diabetes av kort duration bedöms att LCHF-kost utlöste och att SGLT2-hämmare och metformin kan ha bidragit till intensivvårdskrävande ketoacidos.   (3 kommentarer)

ST-höjningsinfarkt och dubbel trombocythämning: nya riktlinjer

Översikt 28 JUN 2018 Europeiska kardiologföreningen publicerade 2017 nya riktlinjer för ST-höjningsinfarkt och dubbel trombocythämmande behandling vid kranskärlssjukdom. Rekommendationerna sammanfattas och kommenteras av Svenska kardiologföreningens arbetsgrupp för kranskärlssjukdom. ()

Säker kirurgi räddar liv – 10 års erfarenheter

Vårdutveckling 20 JUN 2018 2008 lanserades WHO:s checklista för säker kirurgi, och 2009 distribuerades en svensk version till alla operationsavdelningar i Sverige. Internationella studier visar att postoperativ morbiditet och mortalitet minskar vid rätt bruk av checklistan. ()

Nu kommer den nya svenska versionen – checklistan 2.0

Vårdutveckling 20 JUN 2018 Checklista för säker kirurgi 2.0 kommer att lanseras för svenska operationsavdelningar under hösten 2018. Den viktigaste förändringen är en uppdelning i checklista och instruktioner. ()

Desinfektion av injektionsportar – 15 sekunders skrubbning rimligt

Översikt 18 JUN 2018 Nålfria injektionsmembran minskar bakteriell kolonisation av centrala venkatetrar. Inför användning av dessa krävs dekontaminering genom rengöring – men hur länge behöver man skrubba de nålfria injektionsmembranen? (1 kommentar)

Bröstsvullnad och förhårdnad efter implantation kan vara BIA-ALCL

Översikt 13 JUN 2018 Bröstimplantatassocierat anaplastiskt storcellslymfom, BIA-ALCL, är ett sällsynt T-cellslymfom som kan uppkomma lång tid efter implantation av framför allt knottriga bröstimplantat. Hittills finns 359 kända patienter i världen, och 6 patientfall är kända i Sverige. ()

Etiskt problematiskt att begränsa rollen för kostnadseffektivitet

Etik och läkarroll 12 JUN 2018 Den begränsade roll för kostnadseffektivitetsprincipen som föreslogs i Prioriteringsutredningen riskerar att leda till att irrelevanta historiska tillfälligheter och andra omständigheter påverkar i vilken utsträckning vi lägger resurser på behandling av ett visst tillstånd. Detta strider mot både människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen. ()

Hypertrofisk kardiomyopati vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen

Översikt 11 JUN 2018 Hypertrofisk kardiomyopati är den vanligaste kardiogenetiska hjärtmuskelsjukdomen. Symtomen är främst andfåddhet, bröstsmärta, yrsel och svimning. Sjukdomen har ofta ett godartat förlopp, men den är heterogen, och individualiserad bedömning krävs. Sjukdom med nedsatt ejektionsfraktion innebär dyster prognos. ()

Livmoderhalscancer ökar hos kvinnor med normalt cellprov

Rapport 05 JUN 2018 Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention har analyserat möjliga orsaker till den ökning av livmoderhalscancer som setts i Sverige under senare år. En signifikant ökning ses hos kvinnor som haft ett normalt cellprov i föregående screening. ()

Kunskap om läkemedelsrelaterad käkbensnekros behöver spridas

Översikt 28 MAJ 2018 Störst risk för käkbensnekros föreligger vid behandling med antiresorptiva läkemedel som del i cancerterapi. Risken kan minskas med förebyggande åtgärder gällande munhygien och tandstatus. (5 kommentarer)

Screening för kolorektal cancer – evidensläge, metoder och utmaningar

Översikt 25 MAJ 2018 Screening för kolorektal cancer minskar insjuknande och dödlighet, men ställer stora krav på tillgänglighet och kvalitetssäkring. Här beskrivs olika metoder och evidensläget för screening för kolorektal cancer, samt hur en allmän screening skulle kunna se ut i Sverige. ()

Ledaren – viktig länk mellan styrmodell och medarbetare

Originalstudie 24 MAJ 2018 För att den ekonomiska styrningen av hälso- och sjukvården ska fungera i praktiken krävs det att den påverkar vad personalen gör i sin vardag. Den ekonomiska styrningen behöver vara samstämmig med professionella värderingar och främja god kvalitet för att uppfattas som motiverande. ()

Begränsad risk att läkemedel för ADHD, depression eller psykos ger epileptiska anfall

Temaartikel 22 MAJ 2018 Det är vanligt med autism, ADHD och psykiska sjukdomar hos personer med epilepsi, men det finns en utbredd oro för att läkemedel som används vid dessa tillstånd ska försämra anfallskontrollen.  ()

Andra behandlingsalternativ vid svårbehandlad epilepsi

Temaartikel 22 MAJ 2018 För personer med läkemedelsresistent epilepsi och som inte är kandidater för epilepsikirurgi kan det bli aktuellt med andra behandlingsmetoder, som vagusnervstimulering och ketogen diet. ()

Status epilepticus hos barn och vuxna

Temaartikel 22 MAJ 2018 Status epilepticus är ett tillstånd med långvariga eller tätt återkommande epileptiska anfall. Den allvarligaste formen är konvulsivt (tonisk-kloniskt) status epilepticus. Etiologisk utredning är av avgörande betydelse vid alla former av status epilepticus. Effektiv behandling och utredning förutsätter en välorganiserad vårdkedja och multidisciplinärt samarbete. (2 kommentarer)

Hälften är långsiktigt fria från anfall efter epilepsikirurgi

Temaartikel 22 MAJ 2018 Personer med läkemedelsresistent epilepsi bör remitteras till epilepsiteam för utredning. Ungefär hälften av dem som opereras blir anfallsfria på längre sikt, med bättre resultat för dem som opererats för välavgränsade lesioner. ()

Många nya alternativ men måttliga framsteg

Temaartikel 22 MAJ 2018 Nya antiepileptika har möjliggjort en högre grad av individualisering, men behandlingen är fortfarande att betrakta som symtomatisk och syftar till att minska risken för anfall. Inget talar för att dagens behandling påverkar den underliggande sjukdomsprocessen och »botar« epilepsin.  ()

Utredning av epileptiska anfall och misstänkt epilepsi

Temaartikel 22 MAJ 2018 Diagnostik av epileptiska anfall är beroende av god anamnes och vittnesbeskrivning. God kännedom om symtomen både vid olika anfallstyper och vid en rad differentialdiagnostiska tillstånd är viktigt. Feldiagnos är inte ovanligt, och öppenhet för att ompröva diagnosen behövs. ()

Epilepsi 2.0: Vad varje läkare bör veta

Temainledning 22 MAJ 2018 Den vanligaste allvarliga neurologiska sjukdomen, epilepsi, är en angelägenhet för alla läkare. Här får du uppdaterad kunskap vad gäller klassifikation, utredning, behandling med mera. ()

Nya reviderade klassifikationer av epilepsianfall och sjukdomstyp

Temaartikel 22 MAJ 2018 Varje sjukdom behöver enhetlig terminologi för att möjliggöra kommunikation och utveckling. Epilepsi, som är en mycket heterogen sjukdom avseende orsaker och uttryck, är inget undantag. Den internationella epilepsiorganisationen ILAE har nyligen publicerat tre viktiga dokument: ny klinisk definition av epilepsi, ny anfallsklassifikation och ny epilepsiklassifikation. ()

Epilepsins orsaker, förekomst och prognos

Temaartikel 22 MAJ 2018 Mellan 60 000–70 000 personer i Sverige har aktiv epilepsi. Epilepsi kan både orsaka, och vara en följd av, andra sjukdomstillstånd. I den nya epilepsiklassifikationen har stor vikt lagts på att identifiera och klassificera orsaken bakom varje individs epilepsi.  ()

Nya tekniker för att övervaka och behandla arytmi vid hjärtsjukdom

Översikt 09 MAJ 2018 Arytmier är vanliga och leder ibland till allvarliga symtom, sjuklighet och dödlighet, men det finns i dag flera verksamma behandlingar som fortfarande till viss del underutnyttjas. I artikeln presenteras indikationer för olika elektriska apparater (devices) som bidrar till att återställa hjärtrytmen eller identifiera olika hjärtrytmrubbningar. ()

Överlevnaden ökar vid all cancer – men ojämlikheten kvarstår

Rapport 08 MAJ 2018 Nya data visar på kontinuerligt ökad överlevnad för de flesta analyserade cancerdiagnoser sedan 1990. Variationen är dock mycket stor, och de mest uttalade förbättringarna ses inte minst bland de tre stora tumör­sjukdomarna (bröst-, kolon- och prostatacancer), där samhället, industrin och forskningsorgan gjort de största investeringarna. (2 kommentarer)

Majoritet av läkarstudenterna har intresse för forskning visar enkät

Originalstudie 07 MAJ 2018 Hela 80 procent av läkarstudenter utan tidigare erfarenhet av forskning var intresserade av forskning, enligt en enkätstudie vid Sahlgrenska akademin. Tidsbrist, otillräcklig information och ett större intresse för kliniskt arbete angavs vara de största hindren för att börja forska. ()

Dags att minska användningen av antibiotika vid rosacea

Översikt 25 APR 2018 Rosacea är en av de vanligaste inflammatoriska hudsjukdomarna, med rodnad och utslag i ansiktet. Lokalbehandling är basen för behandling, och vid behov adderas tetracyklin. För att begränsa antibiotikaanvändningen vid rosacea ska isotretinoinbehandling hos hudläkare övervägas om återkommande recidiv sker efter antibiotikakurer. ()

Aortastenos – en vanlig sjukdom som kräver individualiserad handläggning

Översikt 24 APR 2018 Aortastenos är den vanligaste klaffsjukdomen och patientgruppen växer med en åldrande befolkning; en fördubbling av antalet patienter med aortastenos förväntas de kommande 50 åren. Intervention medför i regel symtomlindring, förbättrad livskvalitet samt ökad överlevnad, men kräver en individualiserad handläggning. ()

Ny metod prövad för att minska behovet av invasiv koronarangiografi

Rapport 20 APR 2018 Kranskärlsutredning med datortomografi kan med stor säkerhet diagnostisera låg- och höggradiga stenoser. Värdering av intermediära stenoser är dock svårare och kräver ofta ytterligare diagnostik med invasiv krans­kärlsröntgen. En icke-invasiv metod har utvecklats för bedömning av stenosgrad i kranskärl utifrån befintligt bildmaterial. ()

Många fall av Lynchs syndrom upptäcks först vid cancerdiagnos

Översikt 17 APR 2018 Lynchs syndrom är ett ärftligt syndrom som innebär kraftigt ökad livstidsrisk för kolorektal cancer och endometriecancer vid lägre ålder än i normalpopulationen. Regelbunden övervakning av anlagsbärare med koloskopi och för kvinnor även transvaginalt ultraljud och endometriebiopsier rekommenderas i syfte att diagnostisera neoplastiska förändringar tidigt. ()

Atypisk subakut tyreoidit gav differentialdiagnostiska problem

Fallbeskrivning 16 APR 2018 Graves tyreotoxikos kan utvecklas efter subakut tyreoidit. I mer sällsynta fall kan Graves tyreotoxikos och sub­akut tyreoidit förekomma samtidigt. Subakut tyreoidit kan presenteras med atypisk bild där patienten saknar kliniska tecken från tyreoidea men utvecklar feber och förhöjda inflammationsparametrar. ()

SSRI vid graviditet tycks öka risken för kongenitalt hjärtfel

Läkemedelsfrågan 10 APR 2018 Data talar för en generellt ökad risk för kongenitalt hjärtfel vid behandling med SSRI under graviditet, framför allt under första trimestern. Lägsta effektiva dos bör eftersträvas och nyfödda observeras eftersom det finns risk för utsättningssymtom. ()

Steroid­injektion i kombination med hivläkemedel gav total binjure­barkssvikt

Fallbeskrivning 05 APR 2018 Antiretrovirala läkemedel är gängse behandling vid hivinfektion. Flera av dem kan orsaka läkemedelsinteraktioner. Här beskrivs ett fall där en patient som behandlades med det antiretrovirala läkemedlet ritonavir drabbades av total binjurebarkssvikt efter en enstaka intraartikulär injektion av triamcinolon. ()

Många överbehandlas med astmamedicin

Rapport 28 MAR 2018 I Socialstyrelsens riktlinjer och Läkemedelverkets behandlingsrekommendationer uppskattar man att det finns en betydande överanvändning av kombinationsbehandling med inhalationssteroider och långverkande beta-2-agonister. I artikeln beskrivs en behandlingsalgoritm med stegvisa instruktioner för säker nedtrappning av astmamedicinering. (2 kommentarer)

Livräddande behandling vid hjärtamyloidos av AL-typ

Fallbeskrivning 27 MAR 2018 Vid AL-amyloidos ses inlagring av lätta immunglobulinkedjor producerade av klonala plasmaceller. AL-amyloidos med hjärtengagemang har mycket dålig prognos. Hos patienter med svår hjärtsvikt kan man i utvalda fall överväga hjärttransplantation för att möjliggöra efterföljande autolog stamcellstransplantation. ()

Böcker


Beställ en bok från Läkartidningen!

Apropå värmen


Apropå den långvariga värmeböljan påminner vi om en översikt från 2016:

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.

Läkartidningen arrangerar


Ta del av de senaste rönen. Träffa kollegor. Knyt kontakt med nya arbetsgivare.