Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CCF6 Läkartidningen 29–31/2013
Lakartidningen.se 2013-07-16

Man ska lyssna på patienten Ovanlig grund till hjärtsvikt upptäcktes efter 40 år

Kurt Boman, professor, överläkare, medicin-geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett; institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet kurt.boman@vll.se

Jan Svedberg, överläkare, Bild- och funktionsmedicin Västerbotten, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Sammanfattat

Vid hjärtsvikt kan vikten av att identifiera bakomliggande orsak aldrig nog betonas.

Avancerade undersökningar ger inte alltid diagnos om man inte har en noggrann anamnes och auskultation som grund.

Beakta alltid risken av en okritisk förförståelse; ju fler undersökningar som är gjorda, desto större är risken, dvs att man förlitar sig på tidigare satta diagnoser utan att kritiskt grans­ka underlaget.

Vid oklara fall behövs tid och utrymme för reflexion och omprövning, vilket måhända kan komma i konflikt med en hårt processdriven och ekonomiskt inriktad sjukvård.

Patienten var en kvinna född 1935, gift, sjuksköterska, äldst av 9 syskon, med hereditet för plötslig hjärtdöd och klaffel. I sjukhistorien noterades hypertoni och operation av ovarialcysta och mjältcysta 1969. 

Hon kom akut till medicinkliniken 1974 på grund av plötslig, svår retrosternal bröstsmärta i samband med armarbete. På EKG fanns endast T-vågsförändringar, och transaminasvärdena var lätt förhöjda. Diagnosen blev misstänkt hjärtinfarkt. 

Under åren 1974–1994 kontrollerades hon för högt blodtryck och misstänkt angina pectoris, och 1995 tillkom misstanke om hjärtsvikt. Arbets-EKG visade misstänkt koronarinsufficiens, och röntgen av hjärta och lungor visade måttlig hjärtförstoring. Ekokardiografi avslöjade akinesi i septum och dilatation av vänster kammare med lätt nedsatt vänsterkammarfunktion. Koronarangiografi var utan anmärkning. 

Patienten blev allt sämre med lättutlösta bröstsmärtor, invalidiserande trötthet och andfåddhet. EKG visade tillkomst av vänstersidigt skänkelblock (QRS = 160 ms). Ekokardiografi avslöjade en kraftigt dilaterad vänster kammare med uttalad funktionsnedsättning, lätt till måttlig mitralisinsufficiens och lätt pulmonell hypertension. Hon remitterades för ny koronarutredning med ställningstagande till implantation av sviktpacemaker (CRT; cardiac resynchronization therapy). 

Koronarangiografi visade endast icke-signifikant stenos i ramus circumflexus. Underliggande hjärtsjukdom bedömdes vara dilaterad kardiomyopati. Hon uppfyllde kriterierna för sviktpacemaker, som implanterades under vårdtiden. Efter implantationen blev hon successivt allt bättre, men vid uppföljning på hemorten auskulterades i vänster axill ett kraftigt kontinuerligt blåsljud, som var hörbart även basalt på vänster lunga och i viss mån även i övre delen av buken.

Något måste ha hänt tidigare

Anamnestiskt framkom inget som tydde på någon nytillkommen sjukdom. Kunde något ha hänt vid pacemakerimplantationen eller ännu längre tillbaka? I journalen från 1974 fanns noterat ett kontinuerligt pulssynkront blåsljud, som varierade med andningen och var metalliskt till karaktären över vänster lungbas på platsen för vänster njurloge, »låter som man blåser i en tom tunna«. Flera differentialdiagnoser till blåsljudet diskuterades: fysiologisk, posttraumatisk, blåsljud från aortaaneurysm, njurartärstenos. Man fastnade för den sistnämnda, och urografi gjordes. Denna visade normala fynd, varefter fortsatt utredning avslutades. 

Bland de misstänkta diagnoserna fanns ändå en mer sannolik förklaring till blåsljudet, nämligen uppkomst av fistel i samband med mjältexstirpationen. Remiss utfärdades för undersökning med DT-angiografi med frågeställning: AV-fistel? 

DT-angiografin avslöjade arteriovenös fistel med en fistelsäck, som mätte cirka 4,5 × 4 × 3,5 cm (Figur 1). 

Behandlingen gav lyckat resultat

Behandlingsförslagen var öppen operation eller embolisering, eventuellt föregången av flödesmätning och hjärtkateterisering. Bedömningen blev att embolisering enbart på artärsidan sannolikt skulle vara tillräcklig för att stoppa tillväxt av aneurysmet. Indikationen för behandling baserades på aneurysmets storlek, som var >2 cm, vilket med vissa undantag anses vara gränsen för behandling av viscerala aneurysm. 

Ingreppet gjordes utan narkos. Via ingång i vänster arteria brachialis emboliserades aneurysmet på artärsidan med coils av varierande storlek så nära aneurysmet som möjligt. Efter embolisering noterades ett upphört flöde i aneurysmet vid kontrasttillförsel i proximala arteria lienalis. Förnyad undersökning med DT-angiografi gjordes 2 månader efter ingreppet. Flödet i aneurysmet hade upphört, och aneurysmsäcken hade minskat i storlek från 4,5 × 4 × 3,5 cm till 2 × 2 × 1,5 cm. 

Patienten undersöktes återigen ca 2 månader efter emboliseringen. Hon var då symtomfri, NYHA-funktionsklass I och hade ordinärt NT-proBNP-värde (136 ng/l). Ekokardiografiskt var hon förbättrad med normalvid kammare, endast lätt nedsatt AV-planrörlighet och en kvarvarande diastolisk dysfunktion. 

Diagnos och behandling dröjde 40 år 

Närmare 40 år gick innan patientens AV-fistel diagnostiserades och åtgärdades. Frågan är om denna kunde förklara patientens svåra hjärtsvikt. En grundpelare i diagnostik av hjärtsvikt är att klarlägga bakomliggande sjukdom. Hos denna patient kunde hjärtsvikten knappast förklaras av ischemisk eller hypertensiv hjärtsjukdom eller klaffel. Förvisso hade patienten en hypertonidiagnos, men någon allvarligare blodtrycksstegring hade inte noterats. Den icke-signifikanta kranskärlsförträngningen var inte heller övertygande om att ischemisk hjärtsjukdomen var huvudorsaken. 

Hereditär dilaterad kardiomyopati var tänkbar, och det var den diagnos hon hade fått genom åren. Det fanns en hereditet för hjärtsjukdom, men detta var rätt ospecifikt, eftersom patienten hade sitt ursprung i ett högendemiskt område för ischemisk hjärtsjukdom. Inflammatorisk eller infiltrativ sjukdom var möjliga, men inga direkta belägg för dessa fanns, även om någon mer noggrann utredning inte gjordes för dessa tillstånd.

Kvarstod AV-fisteln efter mjältoperationen 1969, dvs hjärtsvikt till följd av hög hjärtminutvolym.

AV-fistlar som orsak till hjärtsvikt är antingen medfödda eller förvärvade, de sistnämnda traumatiska eller iatrogena; i detta fall genom mjältexstirpationen 1969. En genomgång av operationsberättelsen gav inte belägg för något komplicerat ingrepp, utan ingreppet beskrevs endast kortfattat som okomplicerat. I patientens fall hade en långsam progress lett till uttalad nedsättning med kraftigt dilaterad vänster kammare.

Risken med den okritiska förförståelsen

Det kan tyckas märkligt att AV-fisteln kunde vara oupptäckt under så lång tid.  I den ursprungliga journalen beskrevs blåsljudet, både strömningsbiljudet över pulmonalis och det kontinuerliga över vänster lungbas. Feltolkningen att det primärt kunde vara en njurartärstenos och normala fynd vid urografi gjorde att utredningen avslutades. 

Genom åren, på såväl hemmaklinik som specialistklinik, noterades ibland förekomst av blåsljudet, men det var ofullständigt beskrivet och utan närmare diagnostisering. Upprepade ekokardiografiska undersökningar och röntgenundersökningar före DT-angiografin kunde inte heller avslöja fistel-diagnosen. En hjärtkateterisering gjordes aldrig men hade kunnat avslöja inadekvat arteriovenös differens. 

Ändå var auskultationen och sjukhistorien grunden för diagnosen! Förekomsten av ett kraftigt kontinuerligt blåsljud indikerade ju starkt ett misstänkt allvarligt tillstånd. Definitionsmässigt betyder detta blåsljud obrutet flöde från kärlbädd med högt tryck (resistans) till kärlbädd med lägre tryck (resistans) utan fasiskt avbrott mellan systole och diastole [1]. Ett stort antal torakala tillstånd kan ge denna typ av blåsljud, där de vanligaste är öppetstående ductus arteriosus, koronar arteriovenös fistel och rupturerat sinus valsalva-aneurysm. Till detta kommer icke-torakala fistlar med betydande cirkulatorisk påverkan som i vårt fall.

Användningen och betydelsen av auskultationen har med införandet av modern avancerad diagnostik möjligen minskat. Måhända har även vikten av noggrann genomgång av aktuella och gamla journaluppgifter fått en mer undanskymd plats med dagens höga krav på snabb patientomsättning. Bristande kontinuitet och överföring mellan vårdinstanser motarbetar reflexion över bakomliggande sjukdomsmekanismer och kliniskt patofysiologiskt tänkande. 

En annan viktig mekanism kan vara den okritiska förförståelsen, dvs att man utgår från att tidigare undersökning kritiskt granskat och utvärderat bakomliggande sjukdom och faktorer. Ju fler personer och kliniker, desto större är risken för detta fenomen. Även en av författarna (Kurt Boman) drabbades av detta i det första mötet med patienten, då hon var inplanerad enbart för kontroll av sin sviktpacemaker. Fokus på detta skymde bakomliggande sjukdom. I nästa skede gjordes den fullständiga auskultationen, som avslöjade tillståndet i ljuset av genomgång av den gamla journalen. 

Patienten ville först inte utredas ytterligare

Det första beskedet till patienten mottogs med blandade reaktioner och känslor. Var detta möjligt eller ens sant? Så många år med så många undersökningar och ändå inte rätt diagnos? Patienten önskade inte någon ytterligare utredning. Hon var stabil i sin hjärtsvikt och hade medicinering som hon trivdes med och var utan biverkningar. Hur mycket var att vinna på ny utredning och eventuell åtgärd? Kunde hon bli bättre? 

Efter förnyat samtal och genomgång av vinst–risksituationen med ny utredning accepterade patienten remiss till kärlkirurgisk bedömning av aneurysmets storlek i första hand och av möjlighet till förbättrad hjärtsviktsbehandling i andra hand.

Ta ett steg tillbaka och reflektera

Att lyssna på patienten är en självklarhet. Anamnesens roll och betydelsen av en noggrann hjärtauskultation vid hjärtsjukdom kan inte nog betonas. Ekokardiografi och koronarangiografi är utomordentliga diagnosverktyg, men de ger inte alltid svaret. 

Till sist, vid oklar bakomliggande orsak till hjärtsvikt – ta ett steg tillbaka, reflektera och var alltid medveten om risken med den okritiska förförståelsen.

Det dröjde närmare 40 år innan rätt bakomliggande orsak till patientens hjärtsvikt diagnostiserades. En AV-fistel efter en tidigare mjältexstirpation var den ovanliga orsaken, där  noggrann auskultation och anamnes var nycklarna till rätt diagnos. Genom embolisering av aneurysmet är nu patienten symtomfri med successiv avveckling av tidigare farmakologisk behandling.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Braunwald E,  Zipes DP, Libby P, et al (redaktörer). Braunwald’s Heart disease: a textbook of cardiovascular medicine. Philadel-phia: WB Saunders; 2001. p. 549-51.

Summary

After a delay of nearly 40 years the correct diagnosis was finally elucidated. The cause of the patients’s heart failure was an arterio-venous fistula resulting from a previous spleenectomy. After embolization of the fistula the patient was relieved of her heart failure symptoms with a successful discontinuation of the pharmacological therapy.

Kommentera

Kommentera

Antroposofiska medel blir kvar under flera år

Nyheter | Det blir ingen särreglering för de antroposofiska läkemedlen. I stället får tillverkarna fem år på sig att registrera läkemedlen på sedvanligt sätt. () 30 JUN 2016

Skolläkaren överklagar sin dom

Nyheter | Skolläkaren i Falun, som dömdes till fyra års fängelse för bland annat grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt utnyttjande överklagar stora delar av domen till Svea hovrätt. De återstående gärningarna är värda högst åtta månaders fängelse enligt överklagandet. () 30 JUN 2016

Annons Annons

Tre nya regioner föreslås 2019

Nyheter | En Norrlandsregion, en Svealandsregion och ett utvidgat Västra Götaland kan bli verklighet om några år. Det bedömer den så kallade indelningskommittén. () 30 JUN 2016

bild

Vidarkliniken kan bli av med vårdavtal

Nyheter | Den antroposofiska Vidarkliniken i Järna kan komma att förlora sitt avtal med Stockholms läns landsting. Det uppger Ekot i Sveriges Radio. Landstingsrådet Anna Starbrink (bilden) är kritisk till kliniken. () 30 JUN 2016

Universitet ska ge fler utbildning

Nyheter | Lunds universitet och Umeå universitet har i dag fått i uppdrag av regeringen att bygga upp en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk läkarutbildning.  () 30 JUN 2016

bild

Svårare anmäla fel förskrivning

Nyheter | Apotekspersonalen upplever sig mer hindrad att anmäla överförskrivning i dag än för två år sedan. Det skriver IVO, Inspektionen för vård och omsorg, på sin hemsida. () 30 JUN 2016

Macchiarini-metoden överges

Nyheter | Det företag som tillverkade Paolo Macchiarinis syntetiska luftstrupar har övergivit metoden och lanserar nu »andra generationens« syntetiska strupar, som bara ska sitta inne under en kortare tid. () 29 JUN 2016

bild

Läkarföreningen
på Karolinska oroas
av långa vårdköer

Nyheter | Köerna till neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset är en försmak av Framtidens hälso- och sjukvård, en omorganisation av vården i Stockholm. Det menar läkarföreningen med ordförande Yvonne Dellmark och pekar på en rad problem som måste lösas i hela länet. () 29 JUN 2016

Gonorré och syfilis ökar kraftigt

Nyheter | Antalet inrapporterade fall av gonorré och syfilis ökade kraftigt under 2015, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. () 29 JUN 2016

bild

Stärkt evidens finns nu för interventionell smärtbehandling

Debatt | Smärta är en av våra största folksjukdomar och kostar samhället 87,5 miljarder kronor årligen. Det är dags att börja utreda och behandla patienter interventionellt som i resten av den utvecklade världen, skriver Johan Hambraeus. (1 kommentar) 29 JUN 2016

Gentest för Lynch syndrom ett billigt sätt att förebygga cancer

Nyheter | Ett gentest för Lynch syndrom av den som får tjocktarmscancer före 50 års ålder är en låg kostnad för att förebygga cancer hos nära släktingar, skriver SBU. () 29 JUN 2016

Nu kommer patienten via video

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. (2 kommentarer) 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. (1 kommentar) 28 JUN 2016

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men att lära sig konsten att ta ledigt ibland är ändå den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

Jobb i fokus

143 lediga jobb på

Annons
Annons Annons
Annons Annons Annons Annons