Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DRFP Läkartidningen 48/2015
Lakartidningen.se 2015-11-23

Brugadas syndrom – sällsynt orsak till synkope och plötslig död

Charlotte Glosli Levin, ST-läkare, medicinkliniken

charlotte.levin@liv.se

Payam Khalili, specialistläkare 

Edit Floderer, överläkare; båda hjärt- och akutmedicinkliniken; samtliga Centralsjukhuset, Karlstad

Sammanfattat

Brugadas syndrom är en sällsynt orsak till synkope och plötslig död. ICD, implanterbar defibrillator, utgör enda beprövade behandlingsmöjligheten.

Tillståndet diagnostiseras utifrån EKG-fynd där ett så kallat typ 1-mönster i minst en av avledningarna V1-V2 är diagnostiskt – ett utseende som vid högergrenblock tillsammans med ST-höjning som sluttar nedåt och avslutas i en negativ T-våg. Typ 2- och 3-mönster är ej diagnostiska men kan föranleda utredning.

Patienter med symtom och som uppvisar EKG med Brugadamönster ska läggas in med rytmövervakning för ställningstagande till fortsatt utredning och insättning av ICD. Vid upptäckt av Brugada-EKG konsulteras kardiolog för bedömning.

Brugadas syndrom är ett tillstånd med EKG-förändringar och ökad risk för synkope och plötslig död till följd av ventrikulära arytmier. Övriga kliniska manifestationer är nattlig agonal andning, palpitationer och induktion av ventrikeltakykardi under elektrofysiologisk undersökning. Syndromet beskrevs så sent som 1992 av bröderna Pedro och Josep Brugada. [1]. 

Då tillståndet beskrevs relativt nyligen och är sällsynt, är kännedomen om det fortfarande relativt låg även bland läkare som regelmässigt bedömer EKG i samband med synkope – det vill säga på akutmottagningen.

Brugadas syndrom är ett autosomalt dominant ärftligt arytmogent tillstånd med varierande penetrans. Penetransen är köns- och åldersberoende med genomsnittlig symtomdebut vid 40 års ålder och tillståndet är 8–10 gånger vanligare bland män än kvinnor [2-4].

Patofysiologin är ofullständigt känd. Syndromet har länge klassats som en ren jonkanalsjukdom (liksom långt QT-syndrom), och hos 20 procent av patienterna finner man mutationer i SCN5A-genen (även associerad med långt QT-syndrom), vilken kodar för en natriumjonkanal [5]. Under senare år har dock diskreta strukturella avvikelser i höger kammare allt mer betonats [6, 7]. Oavsett den exakta patofysiologiska mekanismen uppstår ett arytmogent substrat med risk för polymorf ventrikeltakykardi och ventrikelflimmer. Plötslig hjärtdöd kan utgöra det första symtomet [2].

Definition och EKG-mönster

Brugadas syndrom kännetecknas av EKG-avvikelser i avledning V1–V2, vilka utgörs av en välvd ST-höjning/hög J-punkt ≥2 mm med negativ T-våg, så kallat typ 1-EKG (se Figur 1). EKG hos patienter med Brugadas syndrom kan variera över tid och uppvisa mindre karakteristiska mönster med sadelliknande ST-höjning (se Figur 1, typ 2 och 3) som också kan förekomma hos helt friska personer. Hos individer med symtom och med typ 2- eller 3-EKG rekommenderas farmakologisk provokation med natriumkanalblockerare (t ex flekainid eller ajmalin) för att få ett typ 1-EKG att framträda [3]. Enligt aktuella rekommendationer från bland annat European Heart Rhythm Society kan diagnosen Brugadas syndrom ställas hos individer med eller utan symtom och med typ 1-EKG i en avledning (V1 eller V2), spontant eller efter provokation [4]. Den kliniska bilden och diagnostiken sammanfattas i Fakta 1 och 2.

Prevalensen av Brugada typ 1-EKG varierar i undersökningar mellan 0–0,25 procent i Europa och 0,5–1 procent i Asien, där de högsta prevalenssiffrorna ses i delar av sydöstra Asien [2, 4, 8, 9]. Av all plötslig hjärtdöd beräknas Brugadas syndrom vara orsak till 4 procent, och i undergruppen plötslig hjärtdöd utan strukturell hjärtsjukdom utgör Brugadas syndrom orsaken i 20 procent av fallen [3].

Efter symtomdebut är risken för livshotande tillbud hög. I en metaanalys från 2006 sågs under 2,5 års tid synkope, plötslig död eller chock utlöst av ICD (implanterbar defibrillator) hos 10 procent av patienterna [10]. Därför är identifering och adekvat handläggning av dessa patienter ytterst angelägen. Vi beskriver här två patientfall som efter utredning diagnostiserades med Brugadas syndrom.

Fallbeskrivning 1

Ambulans larmades en kväll till ett hem där en 57-årig man plötsligt blivit medvetslös. Han hade efter middagen utan förvarning blivit okontaktbar och blåaktig i ansiktet. Middagssällskapet hade dragit honom ur fåtöljen ner på golvet och påbörjat hjärt–lungräddning, men innan ambulansen kom återfick han spontant medvetandet. Han var yr och lite trött men hade ingen bröstsmärta. Ett prehospitalt EKG skickades för bedömning till primärjour på medicinakuten vid Centralsjukhuset i Karlstad.

Prehospitalt EKG (se Figur 2) visade sinusrytm med vänsterställd elaxel. I avledning V2 sågs ett breddökat QRS-komplex (högergrenblocksutseende, rSR'-komplex) med ST-avgång 6 mm över baslinjen och nedåtsluttande ST-sträcka med negativisering av T-vågen. I avledning V3 sågs ST-höjning. Inga reciproka förändringar noterades. Genomgång av patientens journal visade avvikande EKG så långt tillbaka som  år 2005, med Brugadamönster som varierade i utseende mellan typ 1 och 2. 

Vid ankomst till akutmottagningen hade patienten bortsett från ett lättare obehag i nedre delen av buken inte någon som helst smärta, dyspné eller andra symtom. Medvetandeförlusten hade ej föregåtts av prodromalsymtom. Han hade synkoperat vid två tidigare tillfällen i livet, men då med anamnes talande för vasovagal orsak. Det fanns ingen plötslig hjärtdöd i familjeanamnesen. Patienten hade själv vetat om ända sedan mönstringen att han haft ett avvikande EKG men fått beskedet att det inte rörde sig om något farligt.

Somatiskt rutinstatus och översiktlig ekokardiografi på akutmottagningen påvisade inga påtagliga avvikelser. Blodprov inklusive troponiner utföll normala, bortsett från lätt hypokalemi, 3,2 mmol/l.

Patienten lades in på kardiologavdelning på grund av misstanke om Brugadas syndrom med kardiell synkope. Upprepad ekokardiografi visade inga strukturella förändringar eller påverkad hjärtfunktion. Efter kontakt med universitetssjukhus beslutades om insättning av ICD under vårdtiden. 

Fallbeskrivning 2

En tidigare väsentligen frisk 29-årig man ankom med ambulans till Centralsjukhuset i Karlstad efter en 10 minuter lång episod med centralt tryck i bröstet och svimningskänsla, vilken uppträtt i vila efter lättare fysisk aktivitet. 

Vid ankomst till akuten var patienten helt opåverkad och rutinstatus var helt utan anmärkning. Anamnestiskt fanns inga tidigare episoder av synkope eller plötslig hjärtdöd i familjen. EKG visade sinusrytm och normal elaxel, med Brugada typ 1-mönster i avledning V1–V2 (se Figur 3). Det fanns inga tidigare EKG att jämföra med. Patienten lades in med telemetriövervakning och troponinserie, vilka inte påvisade något avvikande.

Kontakt togs med universitetssjukhus, men patientens presynkope bedömdes ej säkert bero på Brugadas syndrom. Patienten skrevs ut i väntan på att kallas till universitetssjukhuset för bedömning. Han återkom dock inom två veckor till Centralsjukhuset i Karlstad med nya episoder av tryckkänsla i bröstet och kraftlöshet, och lades åter in på kardiologavdelningen. Under vårdtiden var han symtomfri och telemetri påvisade ånyo inget avvikande. Patienten genomgick därefter utredning inneliggande med arbetsprov utan provocerade arytmier, samt översiktlig ekokardiografi och magnetisk resonanstomografi av hjärtat för att utesluta arytmogen högerkammarkardiomyopati. Resonanstomografin påvisade inga tecken till arytmogen högerkammarkardiomyopati men ett lätt avvikande kontraktionsmönster i höger kammare sågs; ett fynd som ofta föreligger vid Brugadas syndrom [6]. 

Då undersökningarna såg bra ut för övrigt diagnostiserades patienten med Brugadas syndrom och fick en ICD inopererad före utskrivning. 

Handläggning

Vid misstanke om Brugadas syndrom bör man utesluta andra orsaker till Brugadamönster på EKG (ischemi, uttalad elektrolytrubbning, läkemedel, annan hjärtsjukdom) och därefter fokusera på familjeanamnes (plötslig död, kända Brugadamönster) samt ovan nämnda kliniska manifestationer.

Handläggning ska därefter ske i samråd med kardiolog. För en översikt av aktuella behandlingsrekommendationer se Fakta 3. Efter överlevt hjärtstopp eller ventrikeltakykardi i kombination med typ 1-EKG utgör ICD-insättning en klass I-rekommendation. Vid synkope där ventrikulär arytmi bedöms vara orsaken kan ICD vara indicerad (klass IIa). NNT (number needed to treat) för att med hjälp av ICD rädda ett liv vid spontant typ 1-EKG med synkope har beräknats till 6,8 [11]. Kinidin och radiofrekvensablation används i vissa fall, till exempel om patienten inte önskar ICD, men utgör mindre beprövade behandlingsalternativ [10-14]. 

Vid spontant typ 1-EKG hos patient utan symtom har elektrofysiologisk undersökning, med försök till induktion av ventrikulär arytmi, använts för att välja ut patienter med sämre prognos som kan ha nytta av ICD, men studier har gett motstridiga resultat vad gäller det prediktiva värdet av inducerbarhet [10-14]. För närvarande utgör ICD hos denna patientgrupp en klass IIb-rekommendation.

Såsom vid andra ärftliga arytmisjukdomar rekommenderar Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 att förstagradssläktingar (syskon, barn och eventuellt föräldrar) till patienter med Brugadas syndrom erbjuds genetisk eller klinisk screeningundersökning. Eftersom positivt utfall vid genetisk utredning av Brugadapatienter – en förutsättning för anlagsbärartest av anhöriga – endast ses hos 20 procent är farmakologisk EKG-provokation ofta ett bättre och smidigare alternativ [5, 13-15]. 

Slutligen bör alla patienter med Brugadas syndrom informeras om att feber ska behandlas liberalt med antipyretika samt att försiktighet ska iakttas gällande intag av alkohol och vissa läkemedel (t ex tricykliska antidepressiva) då dessa faktorer kan förstärka repolarisationsstörningen och öka risken för arytmier. Olämpliga läkemedel finns sammanställda på www.brugadadrugs.org [3, 16]. 

Diskussion

Patienten i fallbeskrivning 1 uppvisar i flera avseenden klassiska tecken på Brugadas syndrom – typiska EKG-mönster som skiftar över tid, avsaknad av uppenbara strukturella förändringar på ekokardiografin samt debut i medelåldern med sannolik kardiell synkope. Det är sedan tidigare noterat att symtom kan uppträda vid vagotoni, som vid vila, sömn eller efter större måltid [7, 8]. Mer uttalade Brugadamönster har även rapporterats uppträda vid hypokalemi; patienten i fall 1 hade lindrig hypokalemi vid inskrivning [3]. Anamnes och klinik ansågs tala för Brugadas syndrom varför beslut om ICD-insättning togs.

I fallbeskrivning 2 är den kliniska presentationen inte lika dramatisk, men EKG-bilden är mer uttalad än i fall 1. Även hos denna patient sågs varierande EKG-mönster över tid. Ekokardiografin visade inga signifikanta tecken på kardiomyopati. Patientens symtom var inte säkerställt arytmiutlösta, men efter avvägning av risk mot nytta beslutades om ICD-insättning. Fragmentering av rSR'-komplexen (QRS-komplexen, se Figur 3, avledning V1–V2), som är korrelerad till ökad risk för synkope och plötslig död vid Brugadas syndrom, gav ytterligare stöd för beslutet [11, 17]. Magnetisk resonanstomografi av hjärtat och arbetsprov ter sig i efterhand som överflödiga, och krävs normalt inte.

Genetisk utredning av bägge patienterna påvisade inga sjukdomsorsakande mutationer i Brugadaassocierade gener.

Sammanfattningsvis anser vi att Brugadas syndrom, även om det är sällsynt, bör övervägas vid granskning av EKG i samband med synkope- och arytmiutredning.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fakta 1. Klinisk bild vid Brugadas syndrom

Plötslig hjärtdöd

Ventrikelflimmer, polymorf ventrikeltakykardi

Synkope

Nattlig agonal andning

Palpitationer, bröstobehag

Inducerbara ventrikulära arytmier vid elektofysiologisk undersökning

Symtomdebut i medelåldern 

Symtom ofta nattetid, i vila, vid feber eller vagotoni

Vanligare bland män

Fakta 2. Diagnostiska kriterier vid Brugadas syndrom

Diagnostiskt är ST-höjning av typ 1 (välvd, nedåtsluttande ST-sträcka och avslutande negativ T-våg) ≥2 mm i ≥1 av avledningarna V1–V2. 

Typ 1-EKG kan återfinnas spontant eller provoceras fram farmakologiskt med flekainid eller ajmalin.

Typ 2- och 3-EKG med sadelliknande ST-höjning i V1–V2 är ej diagnostiska men kan föranleda utredning med bland annat farmakologisk provokation.

Fakta 3. Behandling vid Brugadas syndrom

Livsstilsåtgärder

Feber ska behandlas frikostigt med antipyretika

Måttligt intag av alkohol

Undvik läkemedel som riskerar att förstärka EKG-mönstret och utlösa arytmier – olämpliga läkemedel listas på
www.brugadadrugs.org

Riktlinjer för ICD 

Klass I (rekommenderas). Typ 1-EKG och hjärtstopp eller dokumenterad ventrikeltakykardi

Klass IIa (kan vara till nytta). Spontant typ 1-EKG och synkope som sannolikt utlösts av ventrikulär arytmi

Klass IIb (kan övervägas). Typ 1-EKG och inducerbart ventrikelflimmer vid elektrofysiologisk undersökning

Klass III (rekommenderas ej). Farmakologiskt provocerat typ 1-EKG utan symtom (med eller utan familjeanamnes på plötslig hjärtdöd)

För ytterligare fördjupning i handläggning av fall där ICD är olämplig, och vid svårkontrollerade arytmier (»elektrisk storm«), hänvisas till [4].

Referenser

  1. Brugada P, Brugada J. Right bundle branch block, persistent ST segment elevation and sudden cardiac death: a distinct clinical and electrocardiographic syndrome. A multicenter report. J Am Coll Cardiol. 1992;20:1391-6.
  2. Boussy T, Sarkozy A, Chierchia GB, et al. The Brugada syndrome: facts and controversies. Herz. 2007;32:192-200.
  3. Antzelevitch C, Brugada P, Borggrefe M, et al. Brugada syndrome: report of the second consensus conference: endorsed by the Heart Rhythm Society and the European Heart Rhythm Association. Circulation. 2005;111:659-70.
  4. Priori SG, Wilde AA, Horie M, et al. HRS/EHRA/APHRS expert consensus statement on the diagnosis and management of patients with inherited primary arrhythmia syndromes: document endorsed by HRS, EHRA, and APHRS in May 2013 and by ACCF, AHA, PACES, and AEPC in June 2013. Heart Rhythm. 2013;10:1932-63.
  5. Crotti L, Marcou CA, Tester DJ, et al. Spectrum and prevalence of mutations involving BrS1- through BrS12-susceptibility genes in a cohort of unrelated patients referred for Brugada syndrome genetic testing: implications for genetic testing. J Am Coll Cardiol. 2012;60:1410-8.
  6. Catalano O, Antonaci S, Moro G, et al. Magnetic resonance investigations in Brugada syndrome reveal unexpectedly high rate of structural abnormalities. Eur Heart J. 2009;30:2241-8.
  7. Hoogendijk MG, Opthof T, Postema PG, et al. The Brugada ECG pattern: a marker of channelopathy, structural heart disease, or neither? Toward a unifying mechanism of the Brugada syndrome. Circ Arrhythm Electrophysiol. 2010;3:283-90.
  8. Fowler SJ, Priori SG. Clinical spectrum of patients with a Brugada ECG. Curr Opin Cardiol. 2009;24:74-81.
  9. Mizusawa Y, Wilde AA. Brugada syndrome. Circ Arrhythm Electrophysiol. 2012;5:606-16.
  10. Gehi AK, Duong TD, Metz LD, et al. Risk stratification of individuals with the Brugada electrocardiogram: a meta-analysis. J Cardiovasc Electrophysiol. 2006;17:577-83.
  11. Priori SG, Gasparini M, Napolitano C, et al. Risk stratification in Brugada syndrome: results of the PRELUDE (PRogrammed ELectrical stimUlation preDictive valuE) registry. J Am Coll Cardiol. 2012;59:37-45.
  12. Brugada J, Brugada R, Antzelevitch C, et al. Long-term follow-up of individuals with the electrocardiographic pattern of right bundle-branch block and ST-segment elevation in precordial leads V1 to V3. Circulation. 2002;105:73-8.
  13. Probst V, Veltmann C, Eckardt L, et al. Long-term prognosis of patients diagnosed with Brugada syndrome: results from the FINGER Brugada Syndrome Registry. Circulation. 2010;121:635-43.
  14. Okamura H, Kamakura T, Morita H, et al. Risk stratification in patients with Brugada syndrome without previous cardiac arrest – prognostic value of combined risk factors. Circ J. 2015;79:310-7.
  15. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen;2015. Artikelnr 2015-10-4. p. 34.
  16. Postema PG, Wolpert C, Amin AS, et al. Drugs and Brugada syndrome patients: review of the literature, recommendations, and an up-to-date website (www.brugadadrugs.org). Heart Rhythm. 2009;6:1335-41.
  17. Morita H, Kusano KF, Miura D, et al. Fragmented QRS as a marker of conduction abnormality and a predictor of prognosis of Brugada syndrome. Circulation. 2008;118:1697-704.

Summary

Brugada syndrome is a rare hereditary condition comprising electrocardiographic findings and an increased risk of sudden death due to ventricular fibrillation. The transmission is autosomal dominant with incomplete penetrance, mainly affecting males. The clinical manifestations include syncope, sudden cardiac death, nocturnal agonal breathing, documented ventricular tachycardia/fibrillation, and inducibility of arrhythmias during electrophysiologial study. The ECG should typically have an appearance of a right bundle branch block with a coved ST-segment elevation ≥2 mm, followed by a negative T-wave, in at least one right-sided lead (V1-V2). Two cases of Brugada syndrome are hereby presented, both of whom received the definitive treatment – ICD.

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016