Hur kom det sig att ni gjorde studien?

Specialiserad palliativ vård i Region Skåne samorganiserades 2013 till ett område. För ett nytt område som detta, med olikheter i kultur och tidigare organisatorisk tillhörighet, ville vi öka fokus på vårdkvalitet genom att införa en redovisning av både den egna och andra enheters kvalitetsresultat en gång per månad. Vi valde att använda indikatorer i Svenska palliativregistret som var väl kända. 

Vilka är för- och nackdelarna med kvalitetsregistrering?

En viktig framgångsfaktor är att verksamheten visualiserar, kommunicerar och använder resultaten. Fördelarna är att kunna sprida kunskapen om resultaten, följa dem över tid och integrera dem i verksamhetsutvecklingen. Nackdelarna är att registrering tar tid och att det finns brister i valideringen både av enskilda indikatorer och av resultaten.

Behöver vårdkvaliteten i livets slutskede bli bättre? Hur då i så fall?

Ja, det finns ett behov av utbildningsinsatser och forskning för att öka kunskapen om vård i livets slutskede. Den flytande övergången mellan kurativa och palliativa insatser, inte minst för patienter med kroniska sjukdomar, gör att palliativ vård behöver introduceras tidigare i sjukdomsförloppen i samverkan mellan olika vårdgivare. En växande grupp patienter har ett önskemål om att kunna vårdas i hemmet, där den palliativa vårdens kunskap och erfarenheter är en mycket viktig del. För att patienterna ska kunna få ett ökat mervärde av vård i hemmet krävs en ökad samverkan mellan kommunal omsorg och hälso- och sjukvård.

Hur kom du in på området palliativ medicin?

Jag har som invärtesmedicinare och hematolog en klinisk erfarenhet av palliativ vård men min väg in i området palliativ medicin har gått genom en områdeschefstjänst för verksamheten i Skåne.