Vilken typ av ohälsa kan senare drabba dem som varit utsatta för våld? 

En rad olika former av psykisk och somatisk ohälsa är överrepresenterade bland våldsutsatta patienter, till exempel depression, PTSD, riskbruk och självskadebeteende samt psyko­somatiska symtom. Våldsutsatthet har också visats vara kopplat till hjärt–kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2.

Är det någon särskild grupp som riskerar att drabbas av ohälsa?

Nej, alla som utsätts för våld löper risk att få nedsatt hälsa och livskvalitet.

Hur kan man hitta dessa patienter? 

Mycket få patienter berättar spontant om att de lever i en relation där det förekommer våld. Man måste därför i möjligaste mån fråga alla som en del i anamnesen. Om patienten svarar nej på frågan men mycket ändå talar för att personen utsatts för våld måste man acceptera svaret, men återkomma med frågan vid ett senare tillfälle. Många har då börjat reflektera över sin situation och vågar ta steget att bryta isoleringen och börja berätta. 

Vad bör man göra för att hjälpa dessa patienter?

Ge dem möjlighet att berätta om sina erfarenheter och erbjuda adekvat vård och behandling samt stöd till att förändra sin situation – om den utsatta vill ha det.

Är man i dag i vården tillräckligt uppmärksam?

Nej, men medvetenheten om kopplingarna mellan våld och hälsa ökar. Det märks till exempel när man utbildar unga kollegor.

Just nu arbetar många landsting  med att förbättra och kvalitetssäkra omhändertagandet av våldsutsatta patienter genom att skapa handlingsplaner och rutiner. De flesta landsting har infört ett sökord för dokumentation av våldsutsatthet i journalen.