Peter Milos, överläkare vid neurokirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset, Linköping.

Ni presenterar 7 års erfarenheter, varför har ni gjort studien nu?

Vi opererade den första patienten 2007. Sju år senare hade vi vidareutvecklat tekniken och opererat ett stort antal patienter. Vi upplevde att metoden var tillförlitlig och förenad med få komplikationer men ville i detalj undersöka hur patienterna upplevde kirurgin, vilka symtom de utvecklade postoperativt och hur mycket av tumörerna vi lyckades avlägsna. Överlag uppfattar vi resultaten som goda, fullt jämförbara med andra internationella centra. Metoden har nu utvecklats ytterligare då alla patienter bedöms av neuropsykolog före, under och efter operationen. 

Vilka är fördelarna med vakenkirurgi?

Låggradiga gliom är ofta belägna i anslutning till känsliga neurologiska funktioner där borttagande medför stor risk för neurologiska bortfall. Vakenkirurgi möjliggör maxi­mal resektion med samtidig kontroll av neurologiska funktioner i realtid. 

Vilka är nackdelarna?

Liksom vid all annan kirurgi krävs en selektion; alla patienter lämpar sig inte för ett vakenkirurgiskt ingrepp. Den preoperativa planeringen, utredningen och operationen tar relativt lång tid, vilket kan upplevas frustrerande. 

Hur reagerar patienter inför att opereras i vaket tillstånd?

Med adekvat och grundlig information reagerar i princip alla patienter positivt. Intrycken efter operationen är nästan odelat positiva, och flertalet patienter kan tänka sig att opereras vaket igen vid behov. 

Har möjligheterna till vakenkirurgi förändrat prognosen för patienterna?

Flera aktuella studier indikerar att tidig och radikal kirurgisk resektion av låggradiga gliom förbättrar patientens prognos och förlänger överlevnaden, minskar risken för omvandling till mer elakartade tumörformer och minskar epilepsifrekvensen.